Category: Novels
”Förekomma icke innom detta hem de små stötar, rubbningar, rifningar, hastigheter, dumheter, försummelser, förluster, och hvad de allt heta; dessa andeliga musquitos, som med sina stygn förorsaka retnings oro, ledsnad, och som icke pläga för sina besök skona äfven de lyckligas...
AURA. II. Innehållande: _Den Fallna_, berättelse af =WENDELA=. =ÅBO=, J. C. FRENCKELL & SON. =1848.= J. W. Lilljas förlag. Imprimatur: _N. A. Gyldén_. DEN FALLNA, BERÄTTELSE AF =WENDELA=. ”Den utan synd är, han kaste första stenen.” Friden i hemmet. ”Förekomma icke innom detta hem de små stötar, rubbningar, rifningar, hastigheter, dumheter, försummelser, förluster, och hvad de allt heta; dessa andeliga musquitos, som med sina stygn förorsaka retnings oro, ledsnad, och som icke pläga för sina besök skona äfven de lyckligaste hem?” ~Hemmet.~ Det var en klar, men kall vinterafton. Månan sken i yppig glans på de snöbetäckta, smala gatorna i .... och taken stodo öfversållade af millioner diamanter, herrligt strålande i stjernljuset. Ljus lyste det äfven i menniskornas boningar, särdeles ur några fönster; ett af de största och vackraste husen, beläget vid strandgatan, med utsigt åt den vackra, breda elfven. Det var en fridens boning, dit ännu ingen giftig Samum förstörande inträngt. Huset ägdes af en ung, förmögen handlande, sedan några år gift och bosatt i samma stad, och i hvars stilla boning vi för en stund vilja införa den gunstige läsaren. I ett enkelt, men smakfullt möbleradt rum, satt en ung qvinna vid den glada, trefliga brasan, och på golfvet vid hennes fötter lekte tvenne barn, en gosse och en flicka, två ljusalfer med gullgula, lockiga hufvuden; ett tredje helt spädt låg jollrande i modrens sköte.
| 语言 | Svenska |
|---|---|
| 章节 | 13 章 |
| 全书字数 | 52,050 词 |
| 预计阅读 | 约 4 小时 20 分钟 |
| 授权 | 公有领域（Public domain） |
以上为本书元数据与首章节选；完整正文见下方章节列表。
”Förekomma icke innom detta hem de små stötar, rubbningar, rifningar, hastigheter, dumheter, försummelser, förluster, och hvad de allt heta; dessa andeliga musquitos, som med si...
2. Part 2De voro så olika, dessa begge män. Leonhard var ljus och glad och hans vackra, öppna anlete och lätta, flärdfria väsende ingaf förtroende och vänskap; det fanns någonting oemots...
3. Part 3Elisabeth sade intet; en jakande böjning på hufvudet var hennes enda svar. Många danser följde efter denna och endast i ett par deltog Rudolph, men ej i någon vals. Det var lide...
4. Part 4Så hade under sång och musik vägen blifvit tillryggalagd och innan de visste ordet af, låg slupen vid en liten stenlaggd brygga, i skuggan af den tätt albevuxna stranden. Med et...
5. Part 5”Du har nog roligt utan mig. Nej Virginia, gå du till de glada och lyckliga, du passar för dem. För mig finnes ingen glädje, ingen lycka mer,” tillade hon liksom talande för sig...
6. Part 6De tego båda. Efter en stund lemnade Virginia sin vän; hon gick hem allvarsam och nedstämd. Ensam lemnad, försjönk Elisabeth i djupa tankar. De voro mörka, ovissa och bittra, de...
7. Part 7Med darrande knän gick Marie in till sin herre. Leonhard satt vid bordet i sitt arbetsrum och skref. Pigan låtsade en stund syssla i rummet, innan hon långsamt trädde till borde...
8. Part 8Under dessa, månader hade Virginia med hvarje dag allt mera nalkats sin upplösning; synnerligast efter Rudolphs missöde, som snart med tillbörliga tillägg kringspriddes i det go...
9. Part 9I detta ögonblick nalkades henne någon. Elisabeth såg hastigt opp, bredvid henne stod Rudolph. Hans blick var glad och strålande, men när den mötte hennes tårfulla, blef han plö...
10. Part 10Förgäfves försökte Helena göra det klart för modren genom sina smekningar, att hon lefde, förgäfves upphäfde Ferdinand sin milda röst att tolka hoppets och tröstens ord för den...
11. Part 11Elisabeth satte sig åter i det fönster, hon under den vänskapsfulla striden lemnat. Tankfull satt hon med hufvudet lutadt i handen och såg utåt sjön. Solen hade nedgått, och der...
12. Part 12En osynlig ande för oss nu bort till en fjerran strand. Milda, ljufva dofter uppfyllde luften, så varm, som ännu aldrig en nordens sommardag egt den och solen strålar glödande ö...
13. Part 13”Vid denna tid var det, som du lät utöfva hämndens kall emot mig. Denna handling så rättvis, så välförtjent, uppväckte likväl bitterhet i mitt hjerta och slöt det för dig. Du ha...