Category: Short Stories
Gamle Erkko uppe på Salmi gård kallades vanligen, eftersom han var den äldste husbonden i hela socknen, »Salmen Ukko». Åttiofyra vintrar hade snöat in hans egor, dem han redan i vaggan ärft af fadern, och den åttiofemte sommarens varma augustisol höll just på att röd och strål...
Gamle Erkko uppe på Salmi gård kallades vanligen, eftersom han var den äldste husbonden i hela socknen, »Salmen Ukko». Åttiofyra vintrar hade snöat in hans egor, dem han redan i vaggan ärft af fadern, och den åttiofemte sommarens varma augustisol höll just på att röd och strålande gå ned öfver hans åkrars gula, böljande sträckor. Det var en vacker syn att från gårdens trappa se ned åt fälten. Stora skylar reste sig längs hela gärdesgården, och midt på åkern såg man, huru en skara män i hvita skjortärmar, höga stöflar och snäfva byxor skar rågen allt hvad de förmådde, medan qvinnorna i sina röda och brokiga drägter bundo ihop kärfvarne.
-- Från mitt fjortonde år var jag i deras bröd. Herr Emil, som man då kallade patron, han skolades, uppfostrades fint och lefde i öfverflöd hela tiden, ända tills gamla herrn do...
5. Part 5Från ett af de andra fönstren på rusthållargården har man en helt olika vy. Det är en vild, ovårdad skog man ser. Der inne i skogen husera vargar hela långa vintern om, och deri...
1. Part 1Gamle Erkko uppe på Salmi gård kallades vanligen, eftersom han var den äldste husbonden i hela socknen, »Salmen Ukko». Åttiofyra vintrar hade snöat in hans egor, dem han redan i...
2. Part 2-- Far tycker inte om dig, Hedda, -- sade han slutligen. -- Vill du följa mig i grannsocken, der köper jag mig en ny smedja, och i en nytimrad, grann storstuga får du bo; der sk...
6. Part 6Han var sällan hemma. Hon fick bära maten bort till fabriken, der han arbetade. Icke alltid var han der; man sade, att han gått ut »på ärender». Maten skulle i alla fall lemnas...
7. Part 7Erik rörde ändtligen på sig. Han gick till sin hustru. Han hörde icke, såg icke annat än henne. Hon var så blek just nu, hennes ansigte hade ett lidande uttryck, som förskönade...
12. Part 12Den sköna dagen led redan. Solens strålar voro mattare och skuggorna längre, när patron med sin gäst och barnen landstego samt begynte klättra uppför den eländiga stigen framåt...
10. Part 10Clara lemnade på ögonblicket sin lekkamrat och sprang fram. Lisett kom med sin jungfru vid handen från kökssidan; lille Gerôme var redan färdig. De voro alla svartklädda, buro h...
9. Part 9Det var detta ungdomens och den goda helsans adelsdiplom, som ännu vid inträdet i detta armodets hemvist var prägladt på hans anlete, men som var dömdt att snart nog derifrån fö...
3. Part 3Hedda hade mycket väl märkt sin för detta fästmans inträdande. Också hade hon kastat fram några öfvermodiga anmärkningar öfver honom till de omgifvande. Hennes fader, gamle Toim...
8. Part 8Ingen i stugan låtsade i början lägga märke till gästernas ankomst. Värdinnan höll ögonen stadigt fästade vid ugnsqvasten, som hon med förunderlig lätthet manövrerade och med hv...
4. Part 4Och solen skiner, ehuru kölden redan skärper till. Två mil ifrån kyrkan ligger Alassammari... De vida, ödsliga moarne måste passeras för att komma dit. Och på qvällen, då mörkre...
13. Part 13-- Läs med Clara bönerna, hör du, de franska bönerna, och väck mig kl. 6 i morgon bittida! Jag skall väl till stan igen efter doktorn, kan jag tro. Ge henne ett pulver chinin, s...