Helena Nybloms Sagor

Då hände det en afton, medan Erik kastade boll med några kamrater ute på ängen, att han så häftigt slog till bollen, att hans ena byxknapp flög af, och han var på vippen att tap...

»Jag har inte lust, att sälja skutan,» sade skepparen slutligen. »Det är en galant skuta, som jag själf har byggt. Jag har haft hvar enda planka i min hand. Den springer aldrig...

Det var en gång en yngling som hette Walter. Han hade bara lust till en sak, och det var att spela fiol, men det gjorde han också bättre än alla andra.

Än kan jag dyka ända ned till vattenytan, så att mina vingar nästan röra vid den — och så — hejsan! Upp i den ljusa sommarluften, högt upp öfver alla de högsta svärdsliljorna. D...

Så snart Vifvan fick något, som var godt, en kringla eller en skorpa, gömde hon hälften till Bubblan. Hon plockade hallon och blåbär i skogen till honom, och han kom och slickad...

Ibland kunde Walter plötsligt tänka: »Hvad är det som fattas mig? Jag har ju allt hvad en människa kan önska sig: pengar och heder och min konungs ynnest, och jag behöfver aldri...

När han spelade sakta och vänligt på sin fidelunka, kände sig hans mor så underligt öm om hjärtat. Hon kom att tänka på den tid, då hon icke var den gamla rynkiga och tandlösa m...

Där flöt bäcken långsammare fram i många slingringar och krumbukter, som om den nu riktigt ville se sig omkring, och på båda sidor om den stodo långa rader af pilar och albuskar...

Bakom triumfvagnen kom därpå den öfriga uppvaktningen af dansande sjöjungfrur, som spelade på silfverharpor och blåste på långa flöjter af kristall, medan små hafsungar hela tid...