Skärgårdens vår

Ett grågåsdrev drog susande förbi i morgonskymlet. Vettarna vid stranden för vågen krängde. Bleka vattenranden kröp hop av köld -- en köld med vårdoft i. Aó! Aó! Aó! ljöd gudung...

Det mörka landet, som ur natten höjer sin vemodspanna mot den bleka solen, det flyktigt leende, som flyktigt dröjer i sköra sommarprakten, strödd kring polen, det vintertysta, s...

För mig är detta eden luft, lik hägringen. Bli orden verklighet -- då flyktar fägringen. I himlarna är eden. En och var, som blott har vingen, själens vinge, kvar, kan någon str...