Part 5

1 kg. syrliga äpplen stekas och passeras genom durchslag, medan de äro varma. 6 äggulor och 175 gr. socker röras tillsammans ½ timme och blandas därefter med äpplemoset. 6 ägghvitor slås till hårdt skum och blandas varsamt till det öfriga. En porslinsform smörjes med =Zeniths margarin=, smeten hälles i, öfversiktas med florsocker och gräddas i ganska varm ugn 25 à 30 min. Serveras så fort den är gräddad, med vispad grädde till.

KATRINPLOMMONSOUFFLÉ.

200 gr. katrinplommon sköljas i ljumt vatten, kokas mjuka i imkokare, urkärnas och hackas mycket fint samt blandas med 120 gr. strösocker och 50 gr. skållad, rifven sötmandel. 4 ägghvitor vispas till hårdt skum och blandas med plommonmoset, hvarefter smeten hälles i en porslinsform, smord med =Zeniths margarin=, öfversockras och gräddas i mycket varm ugn 10 à 12 min. Serveras med vispad grädde.

RABARBERSOUFFLÉ.

250 gr. rabarber skalas och skäras i mycket små tärningar. Dessa läggas i en emaljerad gryta jämte 75 gr. strösocker och få under ständig omrörning koka till ett tämligen tjockt mos, hvilket sedan ställes att svalna. 3 äggulor röras tillsamman med 75 gr. florsocker i 20 min., rabarbermoset ilägges och sist 3 till skum vispade ägghvitor, på samma gång som 1 matsked potatismjöl siktas uti. Smeten hälles i en med =Zeniths margarin= smord porslinsform och soufflén gräddas i god ugnsvärme omkring ½ timme. Serveras alldeles nygräddad med vaniljsås.

RULLBAKELSER.

2 hela ägg och 2 gulor röras samman med 100 gr. florsocker i 20 min. Därpå iröres rifna skalet af ½ citron och 70 gr. siktadt hvetemjöl. 2 ägghvitor vispas till skum och nedröras sist. På en plåt med låga kanter utbredes ett stort hvitt pappersark, smordt med =Zeniths margarin= och öfversiktadt med litet hvetemjöl. En kant vikes upp rundt omkring arket. Smeten bredes ut därpå omkring ½ cm. tjockt och insättes i varm ugn att gräddas gulbrun. Under tiden utbredes på bordet ett annat hvitt pappersark, hvilket öfversiktas med strösocker. Härpå omstjälpes den gräddade kakan, öfverstrykes hastigt med uppvärmdt gelé eller tunt sylt samt hoprullas, medan den ännu är varm. Då rullen kallnat, skäres den snedt öfver i 1 cm. tjocka skifvor.

SMÅ KRUSBÄRSTÅRTOR.

Mördeg beredes af 250 gr. hvetemjöl, 150 gr. =Zeniths margarin=, 75 gr. socker och 3 äggulor. Är mjölet af sämre beskaffenhet, går nog åt 300 gr. Degen arbetas, tills den blir sammanhängande och smidig samt kaflas ut så tunt som möjligt. Med en tékopp urtagas sedan runda kakor, hvilka gräddas i måttligt varm ugn. På halfva antalet af dessa kakor bredes ett tjockt hvarf sockradt, tämligen stadigt krusbärsmos af omogna bär; de öfriga kakorna läggas på som lock och garneras med vispad grädde, smaksatt med socker och några droppar orangeblomvatten. Kakorna hopläggas ej, förrän strax innan de skola serveras.

VATTENBAKELSER.

Samma smet som till pösmunkar, men minskad med en à två ägghvitor, ifall smeten är mycket lös. En plåt smörjes väl, och med en matsked läggas därpå små klickar af smeten. Bakelserna gräddas i ganska varm ugn, och luckan får ej öppnas förrän plåten stått inne i 10 min. Är man rädd för stark undervärme, så användas dubbla plåtar. Då bakelserna skola serveras, afskär man på dem små lock och fyller dem med vispad grädde. Locken läggas på och socker strös öfver. Vill man göra dem riktigt fina, öfverstrykas de med chokladglasyr beredd på följande sätt: i ½ dl. vatten löses 100 gr. socker; i ½ dl. vatten smältes 100 gr. choklad. Dessa satser blandas i en liten kastrull och uppvärmas, hvarefter blandningen strykes öfver bakelserna och får torka.

BAKPULVER.

Dylikt pulver kan hvarje husmor lätt bereda själf för mycket billigt pris. 100 gr. rismjöl, 100 gr. sodabikarbonat och 100 gr. cremortartari siktas tillsammans och förvaras på torr plats i en glasburk med glaspropp. Pulvret håller sig hur länge som helst och är fullt lika bra, som det man köper så dyrt i små bleckburkar.

SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.

LINGONSYLT MED VANILJ.

Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika med en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter bär.) Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i värmda krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.

SVART VINBÄRSSYLT.

1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl. Då sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få koka i 20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar, som förut blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett vaxadt papper doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter burkarna öfverbindas med pergamentpapper.

KRUSBÄRSSYLT.

Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och aftorkas väl samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet upphälles i burkar. Användes som fyllning i tårtor eller som mellanlägg i syltpannkaka.

ÄPPELGELÉ.

Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en grof handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles ånyo i syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under flitig skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft hällas på en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att upphällas i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.

RÖD VINBÄRSSAFT.

8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten, och få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå till nästa dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft tages ½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter och skummas väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra flaskor, som genast korkas och hartsas.

SAFT AF SVARTA VINBÄR.

3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt kokas, tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att afrinna. Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter saft. Kokas och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra flaskor, som strax korkas och hartsas.

HALLONSAFT.

6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter kokande vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då saften afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en silduk för att själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så länge skum visar sig. Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.

KRUSBÄRSSAFT.

10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka jämte ½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas kring kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes öfver. Krukan ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas i kokning och sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet kallnat, upptages krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges samt slås i en syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften får nu koka i 30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras och förvaras som annan saft. Bären kunna sedan användas till kräm, soppa och tarfligt sylt.

FLÄDERBÄRSSAFT.

Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes öfver svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas därefter i en silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼ timme med 125 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen. Saften hälles varm på flaskorna, som strax korkas och hartsas.

ÄPPELSAFT.

5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver elden med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan upphälles i en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med 250 gr. socker till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas väl, hvarefter den upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles sedan på torra flaskor, som korkas och hartsas.

ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.

Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt stoppas i rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med ståltråd, och buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan buteljerna lägges mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som bringas i kokning. Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast till hälften fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.

FÖRVARING AF RABARBER.

Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små tärningar. Dessa stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten samt korkas och hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet, hvari de förvarats, tagas med.

INKOKNING AF BLÅBÄR.

Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till en tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter. Ösas varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas. Inkokta på detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas till soppa och kräm.

MOROTS-MARMELAD.

Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna strimlor. Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med litet vatten och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl, hvarefter morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i långa, mycket fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under tiden. Marmeladen hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den kallnat. Bredes på rostade hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan godt ersätta apelsinmarmelad.

SMÅ ÄTTIKSGURKOR.

Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och sköljas sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka och öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes och ställes i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med kryddnejlikor, hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar; silas och får svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna. Krukan täckes med ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit fullkomligt kall.

SALTGURKOR.

60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar, hvarefter de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå omlindas hvarje gurka med vindrufsblad, om sådana kunna anskaffas, i annat fall med svarta vinbärsblad. I en träspann eller stor stenkruka nedläggas sedan gurkorna hvarfvis med dillkronor, körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och 50 gr. spansk peppar. Sedan blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt (1 liter vatten, 1 dl. ättika och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna, hvarefter tyngd pålägges. Så mycket lake bör blandas, att den står minst 5 centimeter öfver gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken väl hvarje dag.

KRIKONSALLAD.

2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl. ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till andra dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången iläggas krikonen och få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles tillbaka i krukan, som genast öfverbindes.

STEKSALLAD AF RABARBER.

Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och 2 skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett hastigt uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.

TORKADE SPRITÄRTER.

I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå kvar, tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres flitigt, så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i tunna tygpåsar.

TORKADE ÄRTSKIDOR.

Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas i en kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en ärtas storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen och upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.

FALSK KAPRIS.

I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken och korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och läggas sedan i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och förvaras i källare. Äro färdiga efter ett par månader att användas som tillsats i åtskilliga kött- och fisksåser, sallad m. m.

FÖRVARING AF ÄGG.

1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt vatten och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl. Häri nedläggas nu _fullkomligt färska_ ägg, så många, som rymmas i vätskan, som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf höns, kan man för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är man fullt säker på deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara öfver 2 dagar gamla. Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra hela tiden förvaras i källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt friska från mars månad ena året till början af juni det därpå följande. Skola äggen löskokas, bör man först med en fin nål sticka några små hål i skalet, eljest vilja de lätt spricka sönder.

FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.

Ifall man på en gång köper in ett större parti =Zeniths margarin=, som är packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga detsamma och packa det mycket hårdt i mindre porslins- eller stenkrukor. Öfverst i hvarje kruka lägges en ren linnelapp, doppad först i kokande och sedan i kallt vatten samt väl urvriden. På denna lägges ett lager fint salt; lappen vikes in kring kanten, och krukorna öfverbindas med s. k. smörpapper och ställas i källare. I mångas tycke blir margarinet _bättre_ efter 2 à 3 veckors förvaring på detta sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12 veckor.

TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.

Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt. Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med trådar. Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1 liter) och häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt att afrinna och upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra. Därefter stötas de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som korkas och förses med etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin gröna färg och ge god smak åt såväl sås som soppa.

NÅGRA ORD OM ZENITHS MARGARIN.

Att framställa ett fabrikat, som närmar sig natursmöret så mycket som möjligt, har ständigt varit den grundläggande principen i Margarin-Aktiebolaget Zeniths verksamhet, något som dess oerhört stigande omsättning nogsamt bevisar.

Margarinets godhet beror såväl på råvarornas beskaffenhet som tillverkningssättet, hvilket våra ärade konsumenter torde inse. Genom direkta förbindelser med världsmarknadens förnämsta hus samt ett noggrant urval af råvaror och genom att vid beredningen iakttaga den yttersta snygghet och renlighet torde vår fabrik t. o. m. kunna ställas såsom mönster för de flesta mejerier, hvilket ock vårt fabrikats utmärkta beskaffenhet tillfyllest bevisar. Statens kontrollant har att öfvervaka såväl råvarorna som fabrikationen.

Den fördom mot allt margarin, som förspordes för några år tillbaka torde numera betydligt reducerats sedan den stora allmänheten fått noggrannare kännedom om de beståndsdelar, hvilka förefinnas i margarinet. Vid framställandet af vårt _animaliska_ margarin användes i första hand oxfett, sedan därur afskiljts de fastare fettsorterna såsom t. ex. stearin, hvilka afsättas till stearin- och tvålfabriker. Återstår alltså endast rena fettstoffer, som jämte grädde, mjölk, mejerismör etc. utgöra de grundläggande beståndsdelarna i det animaliska margarinet.

Vårt högsta animaliska märke betecknas:

EXTRA MÄRKET ZENITH

och stämplas med ett rödt, på sned placeradt band öfver lådans lock, botten och sidor från nedra vänstra till öfra högra hörnet med orden »Extra Märke», hvilket torde observeras, enär efterapningar kunna förekomma.

»Extra Märket Zenith» bör därför alltid begäras vid köp af hushållssmör.

För konditorier och bagerier rekommenderas märkena “_Glob_“, “_Stella_“ och “_Viola_“. Utlåtanden från framstående bageriidkare intyga äfvenledes dessa märkens lämplighet för bageriändamål.

Som allting i vår värld lyder under utvecklingens lag så har ock vår industri under de senaste tre åren genomgått olika stadier, som för Zeniths vidkommande kulminerat i vårt numera riksbekanta märke

ZENITHS VÄXTMARGARIN.

Tillverkadt af utsöktaste växtämnen verkar dess vegetabiliska ursprung särdeles tilltalande, hvarför tusentals familjer, som förut ej kunnat förmås använda margarin, numera infört växtmargarin i sina hushåll. Som bordsmör är Zeniths Växtmargarin oförlikneligt och tillfredställer de högsta anspråk i fråga om smak, hållbarhet och konsistens. Tillhandahålles i hvarje välsorterad speceri- och matvaruaffär, såväl i lös vikt som i kartonger om ½ kg.

Genom utbyte af mejerismör mot växtmargarin kan ett hushåll inbespara minst 50 % motsvarande en summa af minst 200 kr. pr år för ett vanligt hushåll — beaktansvärdt, i all synnerhet som _Zeniths Växtmargarin_ tillfullo ersätter natursmöret.

Vid inköp och förvaring af Zeniths margarin bör följande iakttagas:

Begär alltid färsk vara.

Köp ej hem för mycket åt gången.

Inköpt margarin bör helst ompackas i sten- eller porslinskärl med lock.

Placera det ej i närheten af starkt luktande ämnen.

Förvaringsrummet bör vara luftigt och svalt.

* * * * *

Margarin-Aktiebolaget Zenith etablerades 1899.

De kvantiteter råvaror, som pr år användas vid vår fabrikation, uppgå till följande siffror:

Mjölk och grädde c:a 2,898,400 kg. Natursmör » 100,000 » Importerade råvaror » 7,550,000 »

* * * * *

ZENITHS PACKNING.

* * * * *

ZENITHS PACKNING.