Part 1

Produced by Gun-Britt Carlsson, Eva Eriksson and the Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net

Zeniths Kokbok

EN SAMLING RECEPT FÖR ANVÄNDNING AF _=ZENITHS MARGARIN=_ UTARBETADE OCH SAMLADE AF _FRU ANNA BORGH_

UTDELAS GRATIS AF _MARGARIN AKTIEBOLAGET ZENITH_ _MALMÖ_

HELSINGBORG 1915 JOHNSONS PAPPERSINDUSTRI AKTIEBOLAG.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Birätter till soppor sid. 15

Efterrätter 61

Fiskrätter 25

Grönsaksrätter 51

Gröt 15

Kräm 15

Kötträtter 31

Några ord om Zeniths Margarin 79

Om bakning 5

Sopprätter 15

Sylt, saft och inläggningar m. m. 71

Såser 49

Äggrätter 45

_Tryckt i en upplaga af 60,000 ex._

OM BAKNING.

Då hufvudbeståndsdelen i en måltid väl i de flesta hushåll är _bröd_, så inser man ju lätt vikten af, att brödet är godt. Och godt bröd erhålles ej utan goda ingredienser: mjöl, jäst, socker, kryddor m. m. samt _fett_ (margarin, smör, ister o. d.). Natursmör ställer sig numera alltför dyrt att i regel användas vid bakning, och ister lämpar sig ej gärna för hvad slags bröd som helst. Återstår således =Zeniths margarin=. Detta besitter alla de goda egenskaper, man kan begära af ett fettämne; brödet, såväl finare som gröfre, blir synnerligen välsmakande däraf och _mera_ hållbart, än då natursmör användes. Särskildt gäller detta om skorpor och s. k. småbröd. Härtill kommer, att prisskillnaden mellan =Zeniths margarin= och natursmör är ganska afsevärd.

I ett mindre hushåll med en smörförbrukning af, låt oss säga 5 kg. pr månad, torde inbesparas omkring 60 kr. pr år, om man istället använder =Zeniths margarin=; tages därjämte delvis =Zeniths Växtmargarin= blir besparingen ännu större. Det sålunda uppkomna öfverskottet möjliggör ju en förbättring af kosthållet i öfrigt med mera ägg, mjölk, grädde o. d.

De för bakning tjänligaste margarinsorterna torde vara framförallt =Extra märket Zenith=, hvilket duger utmärkt äfven till de finaste bakverk. För matbröd, franskt bröd, s. k. hushållsskorpor o. d., som förbrukas i större mängd, passa äfven förträffligt de billigare märkena »_GLOB_», »_STELLA_» och »_VIOLA_».

DELIKATESS GROFBRÖD.

Af 2 liter kall mjölk, 1 kg. 600 gr. sammalet rågmjöl, 800 gr. hvetemjöl, ½ liter sirap, 2 matskedar stött fänkål, 2 d:o anis, 2 d:o finskurna pomeransskal och 100 gr. jäst göres på kvällen en deg, som öfvertäckes och får jäsa i minst 12 timmar. På morgonen arbetas den om med mera mjöl, så att den blir ganska hård. Aflånga brödformar smörjas med =Zeniths margarin= och fyllas till hälften med deg, som får jäsa upp till formens kant. Bröden gräddas i måttligt varm ugn 2½ à 3 timmar. Detta slags bröd blir bäst i en murad bakugn efter gräddning af hvetebröd o. d. men kan också gräddas i kokspisugn, om blott värmen modereras noga och brödet skyddas för alltför stark öfvervärme.

BRÖD AF TRE SLAGS MJÖL.

Af 1 liter kallt vatten, 1 liter sammalet rågmjöl, 1 liter rågsikt och 50 gr. jäst göres på kvällen en deg, hvilken arbetas med så mycket hvetemjöl, att den blir ganska fast, hvarefter den får jäsa till följande morgon. Den arbetas då om med ⅓ liter ljum sirap och 3 matskedar smält =Zeniths margarin= samt får ånyo jäsa upp, hvarpå den utbakas till aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar att jäsa. Gräddas i måttligt varm ugn 1 timme.

SIRAPSBRÖD.

Af 1 liter ljum mjölk, 1½ kg. bästa rågsikt, 100 gr. hvetemjöl och 70 gr. jäst göres en deg, som får jäsa öfvertäckt på varm plats i en timme. Då detta skett, arbetas i degen 100 gr. smält =Zeniths margarin=, ⅓ liter ljum sirap, ½ matsked finstött och siktad fänkål, 2 matskedar finhackade pomeransskal och 400 gr. hvetemjöl. Då degen ännu en gång jäst upp, utbakas den till 6 aflånga bröd, hvilka ställas på dubbla, varma, mjölade bakdukar att jäsa upp. Just innan bröden skola in i ugnen, penslas de med ljum mjölk och gräddas sedan i måttlig värme i 30 minuter. Då bröden äro gräddade, penslas de med kokhett vatten och läggas mellan bakfiltar att svalna.

HVETEBRÖD.

Af 1 liter ljum mjölk, 1 tésked salt, 1½ kg. bästa hvetemjöl och 60 gr. pressjäst, upplöst i litet af mjölken, göres en deg, som arbetas, tills den är smidig och blank, hvarefter den ställes öfvertäckt på varm plats att jäsa i omkring 1 timme. Under tiden röres 300 gr. =Zeniths margarin= och 150 gr. socker, tills det blir hvitt och pösigt. 2 ägg vispas och 50 gram sötmandel (5 à 6 bittra) skållas, skalas och malas. Då degen är färdigjäst, inarbetas margarinet, sockret, äggen och mandeln i densamma jämte ytterligare 3 à 400 gr. hvetemjöl, hvarefter den ånyo öfvertäckes och får jäsa en timme. Därpå omarbetas den samt bakas ut till bullar, kringlor eller flätor, hvilka läggas på ljumma, smorda plåtar, penslas med vispadt ägg, och beströs med finhackad mandel och socker. Gräddas i bra varm ugn.

WIENERBRÖD.

En deg göres af 5 dl. ljum mjölk, 900 gr. finaste hvetemjöl, 75 gr. socker och 40 gr. jäst, upplöst med ½ tésked salt, ½ d:o socker och litet af mjölken. Degen arbetas, tills den är smidig och fin, och något mera mjöl tillsättes, om så behöfs, dock högst 100 gr. Degen utkaflas sedan till något mer än 1 cm. tjocklek, hvarvid man bör försöka att få den något så när fyrkantig. Midt på degen lägges sedan 300 gr. bästa =Zeniths margarin=. Detta formas som en aflång fyrkant och bör vara mycket kallt och hårdt. Degen vikes nu öfver margarinet från båda sidorna och klappas lätt med kafveln, tills den blir aflång och omkring 1½ cm. tjock. Den hoplägges då upp- och nedifrån och vändes så, att de hoplagda kanterna vetta åt den arbetande. Den utklappas ånyo, hoplägges och vändes o. s. v. Detta upprepas ytterligare 3 gånger, hvarefter degen ställes i kallt rum 1 timme. Därpå kaflas den ut knappt 1 cm. tjockt och skäres i fyrkantiga rutor, som hopläggas hörn mot hörn i form af brefkuvert och ställas på plåtar, penslas med vispadt ägg och få jäsa. Bröden gräddas i mycket het ugn och öfverstrykas med vattenglasyr, så fort de tagas ur ugnen (120 gr. florsiktadt socker, 1 matsked vatten och 10 vaniljdroppar).

SAFFRANSBRÖD.

En hvetedeg tillagas på förut nämndt sätt och får jäsa upp. Därpå blandas den med 300 gr. rördt =Zeniths margarin=, 1 tékopp socker, 3 ägg och 5 gr. saffran, 200 gr. förvällda sultanrussin samt ytterligare 200 gr. hvetemjöl. Saffranet torkas öfver natten i en varm kakelugnsnisch e. dyl., stötes eller gnuggas sönder och upplöses i litet brännvin ett par timmar, innan det skall blandas i degen. Degen arbetas, tills den blir smidig och blank, får ånyo jäsa upp och utbakas sedan till kringlor, bullar eller flätor, hvilka öfverpenslas med ägg, innan de sättas i bakugnen.

FRANSKT BRÖD.

En deg göres af 1 liter ljum skummjölk, 1 kg. 750 gr. hvetemjöl, 1 matsked socker, ½ d:o salt, 60 gr. jäst, upplöst i litet af mjölken samt 50 gr. smält =Zeniths margarin=. Degen ställes på varm plats att jäsa och utbakas sedan till aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar, penslas med vispadt ägg och skåras snedt öfver med en hvass knif (5 cm. mellan skårorna). Just innan bröden insättas i ugn, penslas de med ljum mjölk och beströs med vallmofrö. Dessa bröd fordra ganska stark ugnsvärme. Degen kan äfven formas till små runda eller aflånga bullar, horn, gifflar e. dyl., hvilka f. ö. behandlas som de stora bröden.

POMERANSSKORPOR.

2 liter mjölk värmes; 200 gr. pressjäst upplöses i litet ljum mjölk. Häri blandas 3½ kg. hvetemjöl och degen arbetas, tills den blir smidig och släpper händerna, hvarefter den öfvertäckes och får jäsa. Därpå iblandas 500 gr. rördt =Zeniths margarin=, 4 dl. ljum sirap, 150 gr. finskurna pomeransskal och 200 gr. socker samt något mera mjöl (omkr. 500 gr.), hvarefter degen åter får jäsa. Den utbakas sedan till smala, aflånga bröd, som läggas på smorda plåtar att jäsa, gräddas i bra varm ugn och penslas med kokhett vatten, så fort de tagas ur ugnen. Sedan bröden svalnat, skäras de på snedden i 2 cm. tjocka skifvor, hvilka klyfvas och torkas gula i svag ugnsvärme.

HUSHÅLLSSKORPOR.

Af 1 liter ljum mjölk, 1 kg. bästa rågsikt, ½ kg. hvetemjöl och 100 gr. pressjäst upplöst i litet mjölk, göres en deg, som arbetas väl, till den är smidig och släpper händerna, hvarefter den öfvertäckes och får jäsa omkr. 1 timme. Den omarbetas sedan med 2 dl. varm sirap, 75 gr. förvällda och finskurna pomeransskal, 200 gr. =Zeniths margarin=, 100 gr. strösocker och ½ à ¾ kg. hvetemjöl. När degen ånyo jäst, bakas den ut till aflånga bröd, hvilka behandlas som förut nämnts om pomeransskorpor. De böra dock gräddas i något svagare ugnsvärme.

GRAHAMSSKORPOR.

3 liter mjölk, 5 kg. grahamsmjöl och 100 gr. upplöst pressjäst arbetas samman till en hård deg, hvarvid något mera mjöl tillsättes, om så behöfs. Då degen jäst upp, omarbetas den med 400 gr. smält =Zeniths margarin=, 1 tékopp socker samt litet mjöl och får åter jäsa, hvarefter den utbakas till små, runda eller aflånga bullar, hvilka få jäsa på smorda plåtar och gräddas i stark ugnsvärme. Klyfvas, då de svalnat och torkas i svag värme.

SCONES.

400 gr. grahamsmjöl blandas med 150 gr. =Zeniths margarin=, hvilket med fingerspetsarna gnuggas in i mjölet, 1 tésked salt, 1 d:o sodabikarbonat, 1 d:o cremortartari, 2 vispade ägg och 1 dl. grädde, mjölk eller vatten. Degen arbetas hastigt och delas i 6 delar, hvilka bakas ut i runda bullar. Dessa tillplattas och skäras med en skarp knif i 4 tresnibbar, hvilka läggas på kalla plåtar och gräddas genast i bra varm ugn. Klyfvas och serveras med =Zeniths margarin=, honung eller marmelad.

I stället för grahamsmjöl kan fint hvetemjöl användas, men degen blandas då med 1 matsked socker.

ÄKTA MUFFINS.

500 gr. bästa hvetemjöl siktas samman med 2 téskedar bakpulver, hvarefter 175 gr. =Zeniths margarin= ingnuggas. Sedan iblandas 50 gr. florsocker, 1 vispadt ägg och 2½ dl. oskummad mjölk eller tunn grädde. Degen utkaflas knappt 1 cm. tjockt, kakor urtagas med rundt mått och ställas tätt intill hvarandra på en smord plåt samt gräddas i tämligen varm ugn. Strax innan kakorna tagas ur ugnen, penslas de med mjölk och blifva däraf vackert bruna. Ätas med =Zeniths margarin=, honung eller marmelad till.

MÖRA KRINGLOR.

100 gr. rördt =Zeniths margarin=, 50 gr. socker, 250 gr. söt eller sur grädde, 1 struken tésked hjorthornssalt och 425 gr. hvetemjöl arbetas väl samman. Degen rullas i mycket smala längder, hvilka hopläggas till smala, aflånga kringlor. Gräddas gulbruna i _mycket svag_ ugnsvärme.

FRUKOSTRINGAR.

2 dl. kokande mjölk hälles på 100 gr. ångpreparerade hafregryn på kvällen, och detta får stå öfvertäckt under natten. Följande morgon iblandas 150 gr. grahamsmjöl, 250 gr. hvetemjöl, 200 gr. =Zeniths margarin=, 3 matskedar socker och 1 rågad tésked hjorthornssalt upplöst i 2 dl. söt eller sur grädde. Degen blandas väl och rullas ut i fingertjocka längder. Dessa afdelas i 20 cm. långa bitar, hvilka hopfästas till ringar och gräddas i ganska varm ugn. Ätas nygräddade, påbredda med =Zeniths margarin=, till kaffe eller té.

KAFFEBULLAR.

3 matskedar kallt =Zeniths margarin= ingnuggas i 2½ kaffekopp hvetemjöl. Därpå iblandas 1 kopp tjock grädde och sist ½ kopp hvetemjöl, siktadt samman med 3 téskedar jästpulver. Degen blandas så raskt som möjligt och utbakas i små bullar, hvilka doppas i pärlsocker och gräddas i ganska varm ugn. Böra ätas samma dag de äro gräddade.

CITRONKRANSAR.

100 gr. =Zeniths margarin= röres, tills det blir hvitt och mjukt; då iblandas 100 gr. florsiktadt socker, 2 äggulor, 2 matskedar tjock, söt grädde, rifna skalet af en citron samt 212 gram hvetemjöl siktadt samman med 1 struken tésked bakpulver. Degen lägges i en bakelsesprits och tryckes ut i längder, hvilka skäras i bitar och hopläggas till kransar. Gräddas ljusgula i medelvarm ugn.

SMÖRSTÄNGER.

200 gr. =Zeniths margarin=, 275 gr. hvetemjöl, 2 rågade matskedar florsiktadt socker och 8 rifna bittermandlar arbetas samman till en fin och smidig deg. Af denna rullas sedan fingertjocka längder, hvilka afskäras till 7 cm. långa bitar. Dessa penslas med lätt uppvispad ägghvita, beströs med skalad, finhackad mandel och gräddas gula i medelvarm ugn.

KORINTBULLAR.

200 gr. hvetemjöl siktas samman med 1 tésked bakpulver, hvarefter ingnuggas 90 gr. =Zeniths margarin=, 100 gr. florsocker, 100 gr. tvättade, rensade korinter, ½ tésked rifvet, torrt pomeransskal och 1 struken tésked ingefära. Därpå sammanvispas 2 små ägg och 1 matsked söt grädde samt blandas till degen. Denna utbakas till små, runda bullar, hvilka läggas glest på en smord plåt och gräddas i måttlig ugnsvärme, tills de bli gulbruna.

INGEFÄRSKAKOR.

212 gr. =Zeniths margarin= röres med 212 gr. socker, tills det blir mjukt och pösigt. Då iröras 2 äggulor, ⅓ liter kall sirap, 2 rågade matskedar ingefära, 10 droppar cedroolja och så mycket hvetemjöl (ungefär 700 gr.), att degen låter kafla ut sig ganska tunt. Kakor urtagas med rundt mått och gräddas i måttligt varm ugn.

RONNEBY PEPPARKAKOR.

½ kg. brunt socker kokas med 1½ dl. vatten i 5 min. och sedan lika länge samman med 25 gr. stött kanel, 10 gr. stötta nejlikor och 2 matskedar finskurna pomeransskal, hvarpå alltsamman hälles i ett fat. Därpå ilägges 325 gr. =Zeniths margarin= och smeten röres, tills den svalnat något, hvarefter 850 gr. hvetemjöl och 17 gr. pottaska iblandas. Då degen är slät och fin, ställes den undan till följande dag och har då stelnat. Den arbetas nu, tills den blir så mjuk, att den låter kafla sig ganska tunt. Urtages med hjärt- eller stjärnmått samt gräddas i bra varm ugn.

MARGARIN TILL SMÖRGÅSBEREDNING.

Det praktiska bruket att servera påbredda smörgåsar blir för hvarje år allt mera bekant och omtyckt. =Zeniths Växtmargarin= lämpar sig utmärkt härför. Man ser blott till, att det ej är för hårdt, så att det ligger ojämnt och skifvigt på brödet. Om smörgåsarna beredas några timmar i förväg, böra de stå i kallt rum, tills serveringen skall äga rum. Till s. k. sandwichs (dubbelsmörgåsar) bör margarinet röras med en gaffel, tills det blir mjukt och smidigt; i annat fall hänga smörgåsarna ej samman. För öfrigt kan =Zeniths Växtmargarin= på grund av sin fina smak med stor fördel ersätta natursmör såsom bordsmör. För att under varma dagar bevara margarinet någorlunda fast, sedan det upplagts på assiett, rekommenderas följande sätt. Man skaffar sig en stor, ny oglaserad blomkruka (lerkruka), rengör denna väl och lägger den i kallt vatten under några timmar. Därpå aftorkas den lätt, smörassietten ställes på en större tallrik, krukan stjälpes öfver och får kvarligga, tills margarinet skall användas.

MARGARIN TILL MATLAGNING I ALLMÄNHET.

Till all slags stekning af kött, fisk m. m. torde =Extra märket Zenith= vara att föredraga. Så äfven till soppor, sås och stufningar, ehuru till dessa senare äfven kan användas =Zeniths Växtmargarin.=

Man hör ganska ofta det påståendet, att »till stekning är margarin odugligt», »det man steker får inte ’färg’», o. s. v. Felet torde dock få sökas hos den, som steker. Vid stekning i natursmör heter det ju: »lägg i köttet (el. an.), då smöret slutat fräsa i stekpannan», och det är nog så rätt. Men för margarin gäller det att dröja ännu en stund, tills detta _först_ blir vackert brunt. _Sedan_ ilägges det, som skall stekas, och då blir det nog bra färg därpå. Vidare påstås, att köttbullar, omeletter o. d. »hänga vid» stekpannan, då man steker i margarin. Detta missöde inträffar nog lika ofta vid användning af natursmör, om stekpannan ej skötes rätt. Då den är väl rengjord, upphettas den öfver liflig eld, urgnides med en ren, hvit tyglapp och en tésked fint salt, urtorkas noga och »släpper» sedan oklanderligt.

SOPPRÄTTER, GRÖT, KRÄM SAMT BIRÄTTER TILL SOPPOR.

JORDÄRTSKOCKSOPPA.

1 liter jordärtskockor skrapas och sköljas väl samt läggas i ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten). Därpå kokas de mjuka i saltadt vatten och passeras jämte spadet genom en sikt. 1 rågad matsked =Zeniths margarin= och 2 matskedar hvetemjöl sammanfräsas i soppgrytan; 1½ liter kalf- eller hönsbuljong påspädes, det passerade moset iröres och soppan afsmakas med salt samt får koka i 8 à 10 minuter. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 2 matskedar grädde, hvarpå soppan ihälles under stark vispning. Små, hela, kokta jordärtskockor eller köttfrikadeller serveras i soppan.

GRÖNSOPPA.

⅓ liter urspritade färska ärter, ett litet blomkålshufvud, 3 morötter, skurna i fina strimlor, 8 små skalade jordärtskockor, 10 rädisor och 1 matsked selleritärningar kokas i 1½ liter saltadt vatten jämte 1 skedblad =Zeniths margarin=. Då grönsakerna äro färdiga, sammanfräsas i grytan 1 matsked =Zeniths margarin= och 2 d:o hvetemjöl; grönsaksspadet påhälles litet i sänder och därjämte ½ liter varm buljong. ⅓ liter rensad sönderskuren spenat ilägges att koka i 5 minuter och sist grönsakerna. Soppan afsmakas med salt. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 2 dl. grädde, hvarefter soppan raskt vispas i. Andra slags grönsaker än de ofvan uppräknade kunna naturligtvis användas, allt efter årstiden, men ärter, morötter och spenat böra gärna vara med, likaså litet hackad persilja.

NÄSSELKÅL.

1½ liter späda nässlor rensas och sköljas väl samt förvällas i 1½ lit. saltadt vatten i 20 min. Därpå hällas de upp i ett durchslag, urkramas och malas flera gånger genom köttkvarn. I grytan sammanfräsas 2 matskedar =Zeniths margarin= och 2 d:o hvetemjöl; nässelspadet ihälles litet i sänder och sist ⅓ à ½ liter buljong. Sist iläggas nässlorna jämte 2 rågade matskedar fint skuren gräslök, soppan afsmakas med salt, hvitpeppar och mycket litet rifven muskotnöt. Serveras med äggstanning eller förlorade ägg.

BLOMKÅLSSOPPA.

2 medelstora blomkålshufvud putsas, sköljas väl i ättikblandadt vatten och kokas sedan i saltadt vatten, tills de äro mjuka. Det ena tages sedan upp och delas i jämnstora bitar, hvilka läggas i soppskålen; det andra passeras jämte spadet genom en sil. 2 matskedar =Zeniths margarin= och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas med kålspadet samt så mycket svag buljong, att man får 2 liter soppa. Efter 10 min. kokning afsmakas soppan med salt, hvitpeppar och en knifsudd socker samt hälles mycket het i soppskålen. Serveras med stekta brödtärningar, ostsmörgåsar e. dyl. I stället för buljong kan man till grönsakssoppor mycket väl använda hett vatten tillsatt med köttextrakt (Liebig’s, Maggi o. d.).

MAKARONSOPPA.

2 dl. fina makaroner läggas i 1 liter kokande kalfbuljong och få kokas mjuka. I soppkastrullen sammanfräsas 1 matsked =Zeniths margarin= och 1½ matsked hvetemjöl; 1 liter kalfbuljong påspädes tillika med makaronspadet. Soppan afsmakas med salt och hvitpeppar. 2 äggulor och 2 dl. grädde sammanvispas och blandas därtill under rask vispning. Sist iblandas 1 dl. rifven ost samt de kokta makaronerna.

GUL SAGOSOPPA.

1½ dl. röda sagogryn skållas hastigt och läggas i 2 liter kokande buljong och få koka fullständigt mjuka. I en annan kastrull sammanfräsas 1 matsked =Zeniths margarin= och 1 d:o hvetemjöl och spädas så småningom med buljongen, hvarefter soppan får ett uppkok. 3 äggulor och 2 dl. grädde sammanvispas, soppan iblandas, afsmakas med salt och serveras mycket varm med rostadt bröd till.

POTATISSOPPA.

⅔ liter potatis, ½ sellerirot och ⅓ liter jordärtskockor tvättas, skalas och skäras i bitar samt kokas i 1 liter svag buljong. Då rotsakerna äro mjuka, passeras de genom durchslag. 1 matsked =Zeniths margarin= och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas, 1 liter het buljong påspädes, och den passerade rotpurén iblandas. Soppan spädes med mera buljong, om den är för tjock, afsmakas med salt och hvitpeppar, redes med 2 äggulor och 1 dl. grädde samt serveras mycket varm.

SOPPA AF FÄRSKA ÅKERÄRTER.

⅔ liter knappt fullvuxna urspritade åkerärter, 1 morot, 2 purjolökar och ett par kvistar kyndel kokas mjuka i 1⅔ liter vatten, hvarefter soppan passeras. Samtidigt kokas i en mindre kastrull 4 à 5 medelstora morötter, skrapade och skurna i tunna skifvor. 1 matsked =Zeniths margarin= och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas i soppkastrullen; soppan jämte morotspadet påhälles och får koka i 10 min. under omrörning. Soppan afsmakas med salt, hvitpeppar, 3 maggitärningar och en _liten_ knifsudd rifven muskotnöt. Morotskifvorna läggas i soppskålen, soppan hälles i och serveras mycket varm med stekta hvetebrödtärningar.

KALFBULJONG MED KORNGRYN.

175 gr. korngryn sköljas, skållas i hett vatten, uppsilas och läggas i 1 liter 7 dl. het kalfbuljong att koka, tills de äro fullkomligt mjuka (omkr. 2 tim.). Soppan passeras genom en grof sikt och hälles tillbaka i kastrullen; 2½ dl. söt grädde ivispas, soppan afsmakas med salt och afredes till sist med 3 vispade äggulor. Serveras mycket varm.

BRYSSELKÅLSOPPA.

40 brysselkålhufvud rensas och sköljas i flera vatten; 3 rödlökar skalas och skäras i skifvor; 50 gr. rökt, ej för salt skinka, skäres i tärningar. 1 matsked =Zeniths margarin= smältes i en stekpanna och löken samt skinkan fräsas upp däri utan att brynas och läggas sedan i soppgrytan jämte 20 kålhufvud och 1½ liter buljong. I särskild kastrull kokas den återstående kålen i ½ liter buljong för att sedan läggas hel i soppskålen. Då soppan kokat 1 timme, passeras den, blandas med det öfriga kålspadet och afredes på vanligt sätt med 1 matsked =Zeniths margarin= och 1½ matsked hvetemjöl.

GRÅÄRTSOPPA.

250 gr. gråärter vattenläggas i 24 timmar och kokas sedan mjuka i samma vatten jämte 5 kryddpepparkorn, ½ lagerblad och 3 skalade rödlökar. Samtidigt kokas i en annan kastrull 1 kg. lätt rökt skinka, något urvattnad. Då såväl ärterna som skinkan äro färdiga, passeras ärterna genom durchslag. 50 gram =Zeniths margarin= och 25 gr. hvetemjöl sammanfräsas i en soppgryta och spädas med ⅓ liter af skinkspadet, hvarefter ärtpurén iblandas. Skulle soppan vara för tjock, spädes den med mera skinkspad eller, om detta skulle vara för salt, med hett vatten. Soppan afsmakas med socker och ättika. Den, som ej fördrager ättika, kan i stället låta 3 à 4 sura äpplen koka sönder samman med ärterna. Den kokta skinkan skäres i tunna skifvor och serveras till soppan.

SPRITÄRTSOPPA MED RISGRYN.

En stor, portugisisk lök och 2 purjolökar skalas och skäras i små tärningar samt fräsas ljust bruna i 2 matskedar =Zeniths margarin=. 1½ dl. risgryn skållas i hett vatten och gnidas torra i en ren handduk samt fräsas samman med löken i ett par minuter, hvarefter alltsamman hälles i en soppkastrull och spädes med 2 liter kokande vatten. En knippa persilja och 1 matsked salt iläggas, hvarefter grynen få koka, tills de bli mjuka. En stund innan risgrynen äro kokta, ilägges ½ liter späda, fina spritärter och få färdigkoka samman med grynen. Persiljan tages bort, soppan afsmakas med salt och hvitpeppar, 1 matsked kallt =Zeniths margarin= lägges i och omröres, hvarefter soppan serveras mycket varm med rostadt bröd.

SOPPA AF TORKAD FRUKT.

⅓ liter torkade äpplen och lika mycket torkade päron sköljas hastigt och lägges i 2½ liter kallt vatten dagen innan soppan skall kokas. Följande dag sättas frukten och vattnet öfver elden och kokas sakta, tills frukten blir mjuk. Socker eller saft efter smak ihälles och soppan afredes med en rågad matsked potatismjöl, utrördt i litet kallt vatten. Serveras något afsvalnad med skorpor till.

KRUSBÄRSSOPPA.

¾ liter färska, gröna krusbär rensas och sköljas samt sönderkokas i 2 liter vatten. 2 à 3 dl. socker ilägges (eller mera, om man önskar soppan sötare), hvarpå den afredes med en matsked potatismjöl utrördt i kallt vatten. Serveras kall med vispad grädde och skorpor till.

SÖTSOPPA AF SAGOGRYN.