Part 4

Skrikets, hatets och oförnöjsamhetens vägar leda icke till ernående af en högre lefnadsstandard för vårt folk. De äro endast villovägar. Däremot gifves en väg, arbetets, som är bepröfvad i vårt land under gamla tider, och som vi sett med fördel vandras i andra länder. Låt hat och afundsjuka begrafvas, låt oss icke förtära det bröd, det kapital, som vi och våra förfäder samlat, utan låt oss alla arbeta, intensivt arbeta på att öka tillgångarne, så att allmänna välståndet blir större, öka tillgångarne genom att framkalla bättre skördar af vår jord, större mängd och värdefullare arbetsprodukter i våra hem och våra verkstäder, så blir brödet rikare och kraftigare, och låt oss fostra, utbilda och träna de unga, särskildt de unga kvinnorna, så att vi alla med större kraft till själ och kropp kunna utveckla vårt lands resurser och därigenom skapa större lycka och större förnöjsamhet med vårt land, än vi hittills lyckats».

Om vi räkna Tysklands kemiska industris produktionsvärde per år till mark 1,500,000,000 och antalet arbetare till 200,000, så erhålles ett produktionsvärde af mark 7,500 per arbetare.

Det gifves emellertid några fall, då man kan få ett mera direkt mått på arbetets kvantitet. Ett sådant fall är grufarbetet. Officiella undersökningar vid Preussens stenkolsgrufvor ha med siffror gifvit vid handen, att den presterade arbetskvantiteten minskas, under det att lönerna stiga.[18] Per arbetare utgjorde den uppfordrade kolmängden:

1888 ............ 300 ton 1889 ............ 289 » 1890 ............ 275 » 1891 ............ 267 » 1892 ............ 253 » 1893 ............ 261 » 1894 ............ 265 » 1895 ............ 268 » 1896 ............ 279 » 1897 ............ 279 » 1898 ............ 277 » 1899 ............ 276 » 1900 ............ 271 » 1901 ............ 248 » 1902 ............ 244 »

[Anmärkning 18: Z. f. a. Ch. 1903: 1164.]

Äfven andra orsaker kunna ju i någon mån ha bidragit till den starkt fallande tendensen hos den kurva, som angifves af dessa siffror, men i hufvudsak har den utan tvifvel sin grund uti minskad arbetsintensitet. Man får här en liflig föreställning om, hvilken försumpning, som skulle komma att råda uti en socialdemokratisk stat. Icke utan skäl har en sådan stat blifvit liknad vid nutidens arbetsinrättningar, där det heter: »här får man mat, kläder och husrum antingen man arbetar mycket eller litet».

Beträffande arbetarnes obstruktion (engelska »ca'canny») har amerikanska arbetsdepartementet publicerat en utredning, hvilken blifvit refererad uti Ind. Norden 1907: 309.

I brist på en sammanställning öfver genomsnittslönerna vid Preussens samtliga stenkolsgrufvor, må här en sådan anföras för distriktet Dortmund med ett arbetareantal år 1901 af 236,769.[19] Årslönen utgjorde per arbetare:

1888 ............... mark 863:-- 1890 ............... » 1,067:-- 1895 ............... » 968:-- 1899 ............... » 1,255:-- 1900 ............... » 1,332:-- 1901 ............... » 1,224:--

[Anmärkning 19: Z. f. a. Ch. 1902: 1101.]

Vid Preussens samtliga grufvor (icke endast kolgrufvorna), med ett arbetareantal år 1901 af 482,566, utgjorde årslönen per man:

1895 ............... mark 848:-- 1896 ............... » 900:-- 1897 ............... » 964:-- 1898 ............... » 1,010:-- 1899 ............... » 1,070:-- 1900 ............... » 1,138:-- 1901 ............... » 1,076:--

Uti en årsberättelse öfver brunkolstjärindustrien 1906 klagas öfver den aftagande arbetsintensiteten.[20] Äfven på andra områden af den kemiska industrien, såsom sodabranchen, klagas öfver de allt mera uppträdande arbetaresvårigheterna.[21]

[Anmärkning 20: Ch. Ztg 1907: 408.]

[Anmärkning 21: Ch. Ind. 1905: 51.]

Belgiens förr så betydande glasindustri har blifvit totalt tillintetgjord genom kortsynta och ansvarslösa socialistledares agitation.[22]

[Anmärkning 22: Ind. Norden 1907: 280.]

Kroppsarbetarens sysselsättning uti de kemiska fabrikerna är till stor del af föga ansträngande art och tröttar hvarken muskler eller hjärna så synnerligen mycket, äfven om diverse gaser och hög temperatur stundom kunna vålla något obehag. Vid Rhen och antagligen äfven på många andra ställen i Tyskland finner man därför ofta, att de kemiska fabriksarbetarne ha hvar sitt lilla landtbruk, som skötes på lediga stunder och hvilket för öfrigt lämnar en sund sysselsättning äfven åt hustru och barn.

Stegringen af arbetslönerna inom Tysklands kemiska industri framgår af nedanstående siffror.[23] Årslönen per man utgjorde:

1893 ............... mark 879:-- 1894 ............... » 885:-- 1895 ............... » 894:-- 1896 ............... » 906:-- 1897 ............... » 922:-- 1898 ............... » 948:-- 1899 ............... » 966:-- 1900 ............... » 1,003:-- 1901 ............... » 1,011:-- 1902 ............... » 1,010:-- 1903 ............... » 1,020:-- 1904 ............... » 1,029:-- 1905 ............... » 1,048:--

[Anmärkning 23: Ch. Ind. 1900: 420, 1901: 540, 1903: 492 och 1906: 528.]

Aflönas arbetaren efter den tid, han arbetar, _daglön, timpänning,_ så har han intet materiellt intresse af att öka arbetsintensiteten. Aflönas han däremot efter vanligt _ackord_ och lönen _per styck_ är fullt korrekt beräknad, så har han åter det allra största intresse af att per tidsenhet utföra det mesta möjliga arbete. Att fullt korrekt bestämma ackordet, stycklönen, har emellertid sina stora svårigheter. Om lönen per styck sättes för hög, så att arbetsgifvaren sedermera ser sig nödsakad att sänka den, så väcker detta misstro och missnöje hos arbetaren; sättes den åter så låg, att arbetaren med yttersta flit icke når upp ens till normal dagsförtjänst, så kan denne gifvetvis icke vara tillfreds därmed. För att i möjligaste mån undvika dessa olägenheter har man på sina ställen, isynnerhet i Amerika, infört s.k. _premieackord_. Den princip, som ligger till grund för detta aflöningssystem, framgår af följande exempel. Antag att en arbetare har 3 dollars per dag à 10 arbetstimmar och producerar under denna tid 1 styck. Öfvertar han nu detta arbete på premieackord, så utgår timpänningen oafkortad med 0,30 dollars för hvarje timme, som åtgått för arbetsstycket, men arbetaren erhåller dessutom en premie af 0,10 doll. för hvarje sparad timme. Denna metod, den Halseyska, förtydligas genom följande tabell:

+--------+-------------------------------------+-------------+ | | Arbetarens förtjänst: | | | | | Arbets- | | Använd | Summan af | Premien | | gifvarens | | tid: | timlönerna | uppgår per | Per timme | utgift | | | uppgår per | styck till | | per styck: | | timmar | styck till | | | | | | dollars | dollars | dollars | dollars | +--------+------------+------------+-----------+-------------+ | 10 | 3.-- | 0.-- | 0.30 | 3.-- | | 9 | 2.70 | 0.10 | 0.311 | 2.80 | | 8 | 2.40 | 0.20 | 0.325 | 2.60 | | 7 | 2.10 | 0.30 | 0.343 | 2.40 | | 6 | 1.80 | 0.40 | 0.366 | 2.20 | | 5 | 1.50 | 0.50 | 0.40 | 2.-- | | 4 | 1.20 | 0.60 | 0.45 | 1.80 | +--------+------------+------------+-----------+-------------+

Det är tydligt, att bestämmandet af »grundtiden», d.v.s. den längsta tid, som kan få åtgå, för utförandet af 1 arbetsstyck, äfven här är af största vikt.

Det Rowanska systemet minskar risken af ett fel härutinnan. Detsamma skiljer sig från det förra däri, att premiesatsen varierar i proportion till sparade timmar. Om i det anförda exemplet arbetaren utför arbetet på 9 timmar, så erhåller han, likasom här ofvan, betalning för 9 timmar med 2.70 dollars samt därtill 10 % af denna summa, alltså tillhopa 2.97 dollars. Utför han arbetet på 8 timmar, så erhåller han 2.40 + 20 % = 2.88 dollars etc. Behöfver han 9 timmar för arbetet, så blir hans förtjänst per timme 0.33 dollars; kan han göra arbetet på 8 timmar, så blir förtjänsten per timme 0,36 dollars etc.

* * * * *

Det är svårt att förstå, huru den svenske kroppsarbetaren med sin i allmänhet stora intelligens under en så lång tid kunnat låta förblinda och behärska sig af den folksjukdom, som benämnes socialism. Han tror tydligen blindt på sina ledares ofelbarhet, utan att själf tänka. I Tyskland och äfven i andra länder har denna sjukdom visat tydliga tecken till återgång. Det fordras sannerligen icke mycket skarpsinne för att finna, att »den socialdemokratiska framtidsstaten» är ett oting, en omöjlighet. Uti densamma skulle ju den enligt erfarenheten mäktigaste driffjädern till allt framåtskridande, _det egna intresset_, undertryckas och ersättas med intresset för det allmänna. Endast dåren kan tro på möjligheten att så omskapa människonaturen!

Vissa tecken tyda emellertid på, att de djupare och själfständigt tänkande af vårt lands kroppsarbetare börja se botten i socialiststatens beprisade köttgrytor och inse, att det icke är skrik, hat, afund, missnöje, luftslott och tomt prat, utan ett intensivt och gediget arbete, som skapar välstånd.

Så snart kroppsarbetaren icke längre vill låta sig nöja med den ensidiga andliga spis, som socialistpressen tillhandahåller honom, utan söker vidga sin syn på tingen, så skall han ock inom kort lära känna och uppskatta äfven andra slag af arbete än kroppsarbetet, förstå, att ett samband måste existera mellan arbetslönerna och näringarnes förmåga att bära dessa samt att denna bärförmåga är beroende af konkurrensförhållandena på världsmarknaden. Konjunkturerna och de ekonomiska lagarne kunna icke regleras med socialistfraser; ja, icke ens, om ett stort land öfverginge från det tomma socialistpratet till handling och antoge ett styrelsesätt enligt socialdemokratiska principer, skulle nämnda lagar rubbas. Om det lilla svenska folket kastade sig in i ett dylikt experiment, så vore sådant liktydigt med själfmord. Det skulle i samma ögonblick uppslukas af stormakterna och intvingas i en mer eller mindre tryckande tvångströja.

* * * * * * * * *

*III. Sveriges kemiska industri.*

*Statistik.*

Uti den officiella statistiken uppdelas Sveriges _hela_ industri uti 12 grupper. Nedanstående tabell innefattar dessa grupper med respektiva siffror från år 1905.

+------------------------------+----------------+-----------------+ | | Tillverknings- | | | | värde | Arbetare | | +-------+--------+--------+--------+ | | i | i % af | | | | | mill. | total- | antal | % | | | kr. |beloppet| | | +--+---------------------------+-------+--------+--------+--------+ | 1|Närings- o. njutningsämnen | 387.7 | 32.15 | 33348 | 11.87 | | 2|Spånadsämnen | 164.9 | 13.67 | 40702 | 14.48 | | 3|Varor af hudar, | | | | | | | skinn o. hår | 44.6 | 3.70 | 8543 | 3.04 | | 4|Oljor, tjära, gummi m.m. | 27.2 | 2.26 | 3486 | 1.24 | | 5|Trävaror | 231.2 | 19.17 | 66624 | 23.71 | | 6|Papper och pappersarbeten | 45.7 | 3.79 | 10777 | 3.84 | | 7|Varor af div. växtämnen | 2.3 | 0.19 | 646 | 0.23 | | 8|Varor af sten, lera, | | | | | | | kol o. torf | 80.0 | 6.63 | 47470 | 16.89 | | 9|Kemiska preparat | 26.2 | 2.17 | 3485 | 1.24 | |10|Metallarbeten | 85.8 | 7.11 | 25560 | 9.10 | |11|Fartyg, vagnar, | | | | | | | maskiner m.m. | 82.2 | 6.82 | 30736 | 10.94 | |12|Arbeten af grafisk | | | | | | | industri m.m. | 28.2 | 2.34 | 9618 | 3.42 | | | +-------+--------+--------+--------+ | | Summa | 206.0 | 100.00 | 280995 | 100.00 | +--+---------------------------+-------+--------+--------+--------+

Uti följande tabeller äro uppgifterna om tillverkningen hämtade ur officiella statistiken _D: Fabriker och Handtverk 1905_ samt importen och exporten ur _Sveriges utförsel och införsel år 1906_ af Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1907. Som det icke är endast under _grupp 9, kemiska preparat,_ man finner kemiska eller dem närstående produkter, så omfatta dessa tabeller äfven några af de andra grupperna eller utdrag ur desamma. Grupperna 9 och 4 upptagas i sin helhet, de öfriga i utdrag. En del tomrum uti kolumnerna för export och import bero på, att dessa varor icke äro specificerade uti statistiken, utan upptagna under någon klumprubrik.

* * * * * * * * *

fab. = fabriker arb. = arbetare kvan. = kvantum in ton värde = värde i tusental kr.

ö/kg = öre pr. kg. ö/100 = öre pr. 100 kg. kr/kg = kr. pr. kg. kr/100 = kr. pr. 100 kg.

[Anmärkning: Där icke annorlunda angifves.]

+-------------------------------+----------------------------+ | | Tillverkning år 1905: | | +------------+---------------+ | | antal |tillverknings- | | +-----+------+-------+-------+ | | fab.| arb. | kvan. | värde | +-------------------------------+-----+------+-------+-------+ |Grupp 9. Kemiska preparat. | | | | | | | | | | | |a) Oorgan. syror, | | | | | | baser och salter. | | | | | | | | | | | | Svafvelsyra (100 procentig) | 9 | 68 | 52584 | 2121 | | Salpetersyra | 3 | -- | 309 | 126 | | Ammoniak, kaustik |} | {| 113 | 28 | | » svafvelsyrad |} 9 | --{| 1390 | 261 | | Klorsyradt kali |} 2 | 191 | 2363 | 1151 | | » natron |} | | | | | Kristallsoda | 10 | 23 | 11047 | 509 | | Svafvelsyrad lerjord |} | | | {| | Alun |} 2 | -- | 3726 | 207{| | Vattenglas | 3 | -- | -- | 23 | | +-----+------+-------+-------+ | a) summa | 38 | 282 | -- | 4426 | + +-----+------+-------+-------+ |b) Gödningsämnen. | | | | | | | | | | | | Benmjöl | 26 | 51 | 5550 | 515 | | Fiskguano | 5 | 73 | 1621 | 132 | | Pudrett | 7 | 181 | 25686 | 167 | | Superfosfat | 6 | 811 |133374 | 7356 | | Tomasfosfat | 1 | 14 | 9662 | 290 | | Kalk m.m. |} | | | | | Fältspat |}24 | 93 | -- | 525 | | +-----+------+-------+-------+ | b) summa | 69 | 1225 | -- | 8925 | + +-----+------+-------+-------+ |c) Explosiva varor. | | | | | | | | | | | | Ammunition | 9 | 535 | -- | 2023 | | Svartkrut |} | {| 236 | 197 | | Röksvagt krut |} 5 | 233{| 269 | 1305 | | Bomullskrut |} 6 | 341{| 212 | 496 | | Nitroglycerinsprängämnen |} | {| 1139 | 1785 | | Stubintråd och tändrör | 2 | 15 | -- | 83 | | +-----+------+-------+-------+ | c) summa | 22 | 1124 | -- | 5589 | +-------------------------------+-----+------+-------+-------+

+----------------------------------+--------------------+ | IMPORT: | EXPORT: | +-------------+--------------------+--------------------+ | | ton | ton | | tullsats +------+------+------+------+------+------| | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 | +-------------+------+------+------+------+------+------+ | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | 0,5 ö/kg | 2001 | 3424 | 2535 | 2 | -- | -- | | 2 ö/kg | 197 | 239 | 339 | -- | -- | -- | | 5 ö/kg | 115 | 70 | 46 | -- | -- | -- | | fri | 254 | 189 | 338 | 219 | 445 | 30 | | fria {| 214 | 139 | 173 | 1266 | 1499 | 857 | | {| 2 | 3 | 3 | 439 | 403 | 463 | | fri | -- | -- | -- | -- | -- | -- | | 1,00 kr/100 | 1245 | 1127 | 1730 | 126 | 201 | -- | | 1,25 kr/100 | 87 | 106 | 140 | 9 | 12 | 11 | | 1 ö/kg | 358 | 384 | 528 | 10 | 2 | -- | | | | | | | | | | | | | | | | | + | | | | | | + | | | | | | | | | | | | | | | | | fritt | 9107 | 9928 |12468 | 29 | 14 | 31 | | fritt | -- | -- | -- | -- | -- | -- | | -- | -- | -- | -- | -- | -- | -- | | 25 ö/100 |11060 | 5111 | 2202 | 2 | 50 | 4553 | | fritt |27033 |27920 |30811 | 78 | -- | 51 | | {| 1339 | 1610 | 1058 | 5642 |13370 | 8986 | | fria {| -- | -- | -- |22220 |19962 |23085 | | | | | | | | | | | | | | | | | + | | | | | | + | | | | | | | | | | | | | | | | | 35 ö/kg | 87 | 93 | 121 | -- | -- | -- | | 12 ö/kg | 12 | 9 | 9 | -- | -- | 10 | | 50 ö/kg | 1 | 1 | 6 | 11 | 6 | 11 | | 30 ö/kg | -- | -- | -- | 4 | 25 | 40 | | 20 ö/kg | 1 | -- | 74 | 11 | 21 | 6 | | 15 ö/kg | 29 | 32 | 33 | -- | -- | -- | | | | | | | | | | | | | | | | | +-------------+------+------+------+------+------+------+

+-------------------------------+----------------------------+ | | Tillverkning år 1905: | | +------------+---------------+ | | antal |tillverknings- | | +-----+------+-------+-------+ | | fab.| arb. | kvan. | värde | +-------------------------------+-----+------+-------+-------+ |d) Färger o. div. | | | | | | tekn. preparat. | | | | | | | | | | | | Bresilja | 1 | 5 | -- | 16 | | Benkol och bensvart |} | {| 49 | 11 | | Blanksmörja |} | {| 230 | 140 | | Rödfärg |} 46 | 111 {| 1239 | 132 | | Oljefärg, tryckfärg m.m. |} | {| -- | 961 | | Kalciumkarbid | 2 | 152 | 6500 | 1164 | | Kimrök | 2 | 33 | 643 | 77 | | Aseptin, stomatol m.m. |} | {| -- | 308 | | Bläck |} | {| -- | 255 | | Eter och eterarter |}108 | 553 {| 121 | 147 | | Kolsyra, flytande |} | {| 651 | 187 | | Diverse |} | {| -- | 3455 | | +-----+------+-------+-------+ | d) summa | 159 | 854 | -- | 6853 | | +-----+------+-------+-------+ | Grupp 9: totalsumma | 288 | 485 | -- | 26153 | + +-----+------+-------+-------+ |Grupp 4, oljor, tjära, | | | | | | gummi m.m. | | | | | | | | | | | |a) Talg, oljor, tjära, | | | | | | hartser m.m. | | | | | | | | | | | | Collanolja | 1 | 4 | 4 | 7 | | Dextrin | 3 | -- | -- | 89 | | Fernissa | 17 | 141 | -- | 892 | | Fiskolja | 2 | -- | -- | 5 | | Flott | 9 | 8 | -- | 498 | | Glycerin | 3 | -- | -- | 114 | | | | | | | | Harts | 2 | 2 | -- | 19 | | Karbolsyra, | | | | | | kreosotolja m.m. | 2 | -- | -- | 24 | | Lim och gelatin | 13 | 207 | 860 | 829 | | Olein | 2 | -- | -- | 220 | | Oleomargarin | | | | | | (se äfven grupp 1) | 3 | 13 | 429 | 278 | | Lin-, rof- och rapsolja |} | {| 6830 | 2629 | | Oljor af andra slag |} | {| -- | 9 | | Oljekakor, linfrömjöl m.m. |} 20 | 171{| 18848 | 2328 | | Mineraloljor m.m. |} | {| -- | 332 | | Talg, raff. | 7 | -- | -- | 415 | | Tran | -- | -- | -- | -- | +-------------------------------+-----+------+-------+-------+