Part 3

Inför dessa resultat är det tydligt, att vetenskapsmannen med ganska stor likgiltighet måste åse kapplöpningen om att först hinna till polen. Lösningen af de vetenskapliga uppgifter, som polarområdet erbjuder, är i hans tanke af ofantligt mycket större vikt och betydelse än ett framträngande till den af mången så eftersträfvade punkten.

* * * * *

Hvad jag om polarforskningen hittills yttrat har afsett det norra polarområdet. Men det är tydligt, att i samma mån som detta blifvit mer och mer kändt, i samma mån har man börjat rikta uppmärksamheten mot det södra. Så har särskildt skett i våra dagar, och det är ett glädjande vittnesbörd därom, att den vetenskapliga forskningens betydelse blifvit alltmera insedd, att så många expeditioner till det södra eller antarktiska polarområdet, bland dessa äfven en svensk, nu kommit till stånd. Af dessa expeditioner gå de engelska och tyska löst på millioner kronor. Och dock kunna de endast anses såsom början till ett mera allvarligt upptagande af sydpolarforskningen.

Det obekanta området inom det södra polarområdet (se kartan) är nämligen flera gånger större än inom det norra och går på sina sträckor till och med utanför den södra polcirkeln. Det södra polarhafvet är också betydligt olika det norra så till vida, som det rundt om är öppet, medan det norra kan anses såsom ett till stor del afstängdt bäcken, som på alla sidor, utom mot Atlanten, omslutes af land, så att endast Berings sund och sunden till Baffins Bay där lämna tillträde till detsamma.

Här är icke platsen att lämna någon skildring af hvad man hittills känner om det antarktiska området. Men däremot må några ord ägnas åt arten af de forskningar, som där böra utföras. Om desamma kan jag dock fatta mig kort, ty de äro i det stora hela af samma art som i det norra polarområdet, ehuru naturligtvis vissa olikheter, betingade af de olika förhållandena, måste uppstå. Om någon gradmätning i sydpolarområdet kan det gifvetvis ännu icke blifva tal, man vet icke, om något område, som lämpar sig för en dylik, där är för handen. Så mycket viktigare blifva därför pendelobservationerna, ty några sådana hafva hittills icke utförts därstädes, och man saknar följaktligen ännu hvarje som helst kunskap om jordens afplattning mot den södra polen. Huruvida de geologiska forskningarna skola gifva lika viktiga dokument för bedömande af jordens forna klimat, som de, hvilka vunnits i det norra polarområdet, är ännu ovisst. Man vet dock, att förstenadt trä och fossila musslor finnas på Sydshetlandsöarna, och detta lofvar åtminstone godt för afgörandet af frågan om huru klimatet under den tertiära tiden därstädes var beskaffadt. Ett viktigt studieföremål blifva de antarktiska ismassorna, de största som finnas på jorden, samt utredningen om huru de bildats; detsamma gäller om de från dessa ismassor härstammande kolossala isbergen. Att rent geografiska arbeten till en början komma att träda i förgrunden inom ett hittills så föga kändt område är en gifven sak, och de äro äfven nödvändiga såsom underlag för forskningarna på andra områden. Af stor betydelse blifva de hydrografiska arbetena, särskildt för frågan om den kalla ström, som söder ifrån framtränger längs hafsbottnen mot ekvatorn. Af de meteorologiska iakttagelserna väntar man sig viktiga rön, likaså af de jordmagnetiska observationerna och andra i samband därmed stående. Sydskenets natur är äfven en fråga, som står på dagordningen, i all synnerhet som det, enligt uppgifter af Ross, uppträder under andra former än norrskenet.

Floran inom detta område är ännu ytterligt litet känd, och inom en stor del af detsamma påstås högre växter till och med helt och hållet saknas, något som skulle innebära en väsentlig olikhet mot det norra polarområdet, där fanerogamer förekomma ännu vid de högsta breddgrader, där människofot trampat land. Zoologen har ett ytterligt rikt arbetsfält. Hvaldjuren äro ännu obetydligt kända, och de många sälarterna samt fåglarna -- särskildt pingvinerna -- komma att lämna honom ett intressant och värdefullt material. Men viktigast blifva kanske hans undersökningar af de lägre djuren, hvarvid det bland annat gäller att söka lösa frågan om »bipolariteten». Härmed förstås förhållandet, att det antarktiska området innehåller åtskilliga arter, hvilka äro identiska med sådana, som finnas i det arktiska, ehuru de saknas i de mellanliggande hafven. Hur skall denna öfverensstämmelse förklaras? Somliga mena, att dessa arter äro afkomlingar af en fauna, som under forna tider varit likformigt fördelad öfver hela jordklotet och hvilka nu endast skulle bibehållit sig i de båda polarområdena. Andra hålla före, att djuren under larvstadiet med kalla djupströmmar kunnat passera ekvatorialbältet, en åsikt som af andra forskare bestämdt förnekas. Man skulle kanske kunna tänka sig, att en sådan spridning ägt rum under istiden, hvilken efter allt att döma infallit samtidigt på båda halfkloten. De nuvarande arktiska och antarktiska faunorna funnos då samtidigt betydligt närmare ekvatorn, och man vet genom fynd af stenblock på hafsbottnen, att isbergen då drefvo mycket längre mot ekvatorn än nu. Vare härmed huru som helst, denna bipolaritet i hafsdjurens utbredning är en fråga, som tilldragit sig forskarnes synnerliga uppmärksamhet och som för sin slutliga förklaring ovillkorligen fordrar, att den antarktiska hafsfaunan blir noggrant känd. Äfven planktonundersökningar samt bakteriologiska undersökningar höra till sydpolarforskningens uppgifter. Det är att hoppas, att denna forskning under det tjugonde århundradet skall bringa lika vackra frukter åt vetenskapen som den arktiska forskningen medfört under det nittonde, samt att de områden, som ännu äro okända inom de norra Polarregionerna, under tiden äfven skola blifva utforskade.

Förklaring till kartan.

Kartan framställer det norra polarområdet ned till 60° n. br. Den obrutna röda linien omsluter det område inom detsamma, som ännu är outforskadt.

För jämförelses skull har här äfven angifvits storleken och begränsningen af det outforskade området inom den södra polarregionen, med nordpolen tänkt såsom sydpol. Det utmärkes genom den röda brutna linien med vidfogade fina streck. Enligt Supan, efter hvilkens karta 1897 dessa gränser äro inlagda, var den geografiska kännedomen om det södra polarområdet vid slutet af nittonde århundradet ungefär af samma omfattning som kännedomen om det norra vid slutet af det sextonde.

_Af Föreningen Heimdals folkskrifter hafva hittills utkommit:_

1. =Unionen=, sådan den skapades och sådan den blifvit. I. Den ursprungliga unionen. Af Doc. _Rudolf Kjellén_, 25 öre.

2. =Om Engelbrekt Engelbrektsson= och betydelsen af hans verk. Af Prof. _S, J. Boëthius_. 20 öre.

3. =Om lungsot och tuberkulos=. Af Prof. _S. B. Henschen_. 20 öre.

4. =Upsala möte 1593=. Ett 300-årsminne. Tecknadt af Fil. Kand. _Karl Hildebrand_. 2 uppl. 25 öre.

5--6. =Värnpliktssoldaten=. Läsning för våra värnpliktige, särskildt före inskrifningen. Af Löjtnant _C. G. W. Hammarskjöld_. 30 öre.

7. =Om Köp, Försträckning och Borgen=. Af v. Häradshöfding _Johan Widén_. 25 öre.

8--9. =Om solen=. Trenne föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1898. Af Prof. _N. C. Dunér_, 30 öre.

10. =Underjordiska inflytelser på jordytan=. Om nivåförändringar, jordbäfningar o. vulkaniska företeelser. Af Doc. _R. Kjellén_. 25 öre.

11. =Olaus Petri=, hans reformatoriska verksamhet och karakter. Af Komminister _Karl Hult_. 20 öre.

12. =Om väderleksmärken=, deras betydelse och ursprung. Af Prof. _H. H. Hildebrandsson_. 20 öre.

13. =Ur folklifvet=, berättelser af _P. K. Rosegger_, Öfversättning af Fil. Kand. _E. N. Söderberg_. 25 öre.

14--15. =Unionen=, sådan den skapades och sådan den blifvit, II. Unionens historia (1814--1891). Af Doc. _R. Kjellén_. 40 öre.

16--17. =Gustaf II Adolf=, hans personlighet och hans betydelse. Af Doc. _Ludvig Starenow_. 2 uppl. 30 öre.

18--19. =Unionen=, sådan den skapades och sådan den blifvit. III. Den nuvarande unionen. Af Doc. _Rudolf Kjellén_. 40 öre.

20. =Om lämpliga reformer i den svenska landtbefolkningens kosthåll=. Af Prof. _Seved Ribbing_. 20 öre.

21. =Kina= och dess förbindelser västerut. Af Fil. Kand. _S. Lönborg_. 25 öre.

22. =Vår köttföda=, de faror, som hota oss däri, samt några af skyddsmedlen mot desamma. Af Stadsveterinären _Gust. Kjerrulf_. 20 öre.

23. =Ur folklifvet=. II. Berättelser af _Alphonse Daudet_. Öfversättning af Fil. Kand. _H. Södersten_. 20 öre.

24. =Om våra skogar och skogsfrågorna=. At Lektorn m. m. D:r _A. N. Lundström_. 25 öre.

25. =Människans inflytande på vårt lands vegetation=. Föredrag vid öppnande af sommarkurserna i Upsala 1895. Af Prof. _Th. M. Fries_. 20 öre.

26. =Om engelska sjukan hos barn=. Af Prof. _O. V. Petersson_. 25 öre.

27. =Alexander den store=. At D:r _Richard Nordin_. 25 öre.

28. =Indianerna= i norra och mellersta Nordamerika. Af Fil, Kand. _O. A. Wetterling_. 20 öre.

29--30. =Den svenska flottan= och dess uppgift vid fosterlandets försvar. Af Löjtnant _J. Schneidler_. 50 öre.

31. =Om nordens vårväxter=. Af Prof. _F. R. Kjellman_. 10 öre.

32. =Om koksaltets betydelse för människo- och djurkroppen=. Af Prof. _O. Hammarsten_. 15 öre.

33--34. =Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet=. Af Bibliotekarien _Claes Annerstedt_. 40 öre.

35. =Ett förslag till svenska nationalfester=. Af Doc. _V. Lundström_. 10 öre.

36. =Gustaf Vasa=, hans personlighet och hans betydelse. Af Lektor _E. Hildebrand_. 20 öre.

37. =Hvad torfmossarna förtälja=. Af Prof. _Aug. Quennerstedt_. 15 öre.

38. =Skyddsympningens utveckling= och ett hundraårsminne. Af Prof. _Carl Sundberg_. 20 öre.

39. =Om folklig öfvertro=. Af Fil. Kand. _Sven M. Lampa_. 20 öre.

40. =Den unisona sången=. Af Rektor _K. E. Palmgren_. 20 öre.

41. =Våra minnen från hednatiden=. Af Fil. D:r _Bernhard Salin_. 40 öre.

42. =Karl XI:s personlighet och lifsgärning=. Af Fil. D:r _Rudolf Fåhræus_. 20 öre.

43. =Om arbetareförsäkring genom konsumtionsbeskattning=. Af Amanuensen _I. Flodström_. 15 öre.

44. =En resa genom Sverige år 1586=. 25 öre.

45. =Den svenska folkhögskolan=. Af Folkhögskoleföreståndaren _Teodor Holmberg_. 30 öre.

46. =Den medeltida religionsuppfattningen=. Föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1897. Af Doc. _J. A. Eklund_. 20 öre.

47--48, =De norrbottniska gruffälten och Ofoten-banan=. Af D:r _Fredr. Svenonius_. 80 öre.

49. =Om fotografering och ljustryck=. Af Doc. _N. A. Langlet_. 25 öre.

50. =Ur folklifvet=. III. Berättelser af _Anatole France, Paul Bourget_ m. fl. öfversättning af Fil. Kand. _Hugo Hultenberg_. 20 öre.

51. =Om Röntgenstrålarna=, deras framställning och förhistoria. Af Prof. _Knut Ångström_. 25 öre.

52. =Vasco da Gama= och upptäckten af sjövägen till Indien. Af Doc. _J. Fr. Nyström_. 30 öre.

53. =Fosterlandskärlek=. Af _Helena Nyblom_. 10 öre.

54--55. =Om växternas näring=. Af Fil. Kand. _J. F. Nordwall_. 40 öre.

56. =Om de indiska inskrifterna=, deras upptäckande och tolkning. Ett blad ur Indiens historia. Av Prof. _K. F. Johansson_. 15 öre.

57. =Betydelsen för Sveriges utveckling af 1600-talets krigspolitik=. Af Fil. D:r _Ellen Fries_. 25 öre.

58. =Om oljeväxterna= och deras användning inom industrien. Af Direktör _Tom von Post_. 20 öre.

59. =I ryska kloster=. Af Fil. Kand. _Valdemar Langlet_. 25 öre.

60. =Ur konung Gustaf II Adolfs skrifter=. 35 öre.

61. =Ferdinand Magellan= och den första världsomseglingen. Af Fil. Lic. _Erik Falk_. 45 öre.

62. =Om det gamla och det nya krutet=. Af Prof. _Oskar Widman_. 15 öre.

63. =Konsten och skolan och konsten i hemmet=. Af _Carl G. Laurin_. 15 öre.

64. =Erik Dahlberg=. Af _Hjalmar Nilsson Heden_. 50 öre.

65. =Holländare och engelsmän i Sydafrika=. Af Fil. Kand, _Verner Söderberg_. 25 öre.

66. =Luthers etiska åskådning=. Populära föreläsningar hållna vid 1899 års sommarkurser i Uppsala af Prof. _Hj. Danell_. 20 öre.

67. =Djurens blodomlopps- och andningsorgan=. Af Lektor _Ludv. Johansson_. 40 öre.

68. =Helsingelif under helsingelag=. Af Prof. _Harald Hjärne_. 20 öre.

69. =Sveriges sockenbibliotek= och öfriga anstalter för folkläsning, Av Fil. Kand. _V. Söderberg_. 45 öre.

70. =Några blad ur sagans historia=. Av Prof. _Henrik Schück_. 80 öre.

71. =Om Kalevala=, finnarnes nationalepos och forskningarna rörande detsamma. Af Doc. _K. B. Wiklund_. 25 öre.

72. =Om anfalls- och försvarsmedel inom djurriket=. Af Doc. _Einar Lönnberg_. Med 7 planscher. 50 öre.

73. =Fredrika Bremer=. Med porträtt. Af Doc. _J. Mortensen_. 35 öre.

74. =Polarforskningen= af _A. G. Nathorst_. Med en karta. 25 öre.

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet.