Part 40

6) Kortare anföranden eller satser, som likna anföranden, böra föregås af komma. Ex. _Some one justly remarks, “it is a great loss to lose an affliction.”_ (Någon har med rätta anmärkt: “Det är en stor förlust att gå miste om en pröfning”).

7) Den tilltalade personen eller föremålet med sina utbildningar bör skiljas medelst komma från det öfriga af meningen. Ex. _Remember, Arthur, you cannot go._ (Kom ihåg, Artur, att du icke kan resa). _Accept, my dear young friends, this expression of my regards._ (Mottagen, mina kära unga vänner, detta uttryck af min aktning). Vid uttryck af stark rörelse bör utropstecken användas efter sådana uttryck. Ex. _O, Hamlet! thou hast cleft my heart in twain._ (O, Hamlet! du har kommit mitt hjerta att brista).

8) Participial satser böra skiljas från det öfriga af meningen medels komma, då dessa satser icke hafva något grammatiskt sammanhang med det öfriga af meningen. Ex. _The hour having arrived, we proceeded on our journey._ (Då timmen kommit, fortsatte vi vår resa.)

9) I fortsatta satser, hvilka hafva ett gemensamt verb (eller konjunktion), som är utsatt i en af lederna, men utelemnadt i den (eller de) andra, utmärkes utelemnandet af verbet (eller konjunktionen) genom komma. Ex. _Chaucer painted persons; Spencer, qualities._ (Chaucer målade personer, Spencer egenskaper.) _Solomon was a wise, prudent and powerful monarch._ (Salomo var en vis, klok och mägtig härskare.) Då kommat utmärker utelemnandet af ett verb böra de begge lederna helst skiljas åt genom semikolon. (Se första exemplet.)

10) Appositioner med sina bestämningar böra inneslutas inom komma. Ex. _Paul, the great apostle of the Gentiles, was a man of energy._ (Paulus, den store hedna-aposteln, var en energisk man).

11) Ord och uttryck, som stå parvis, böra hafva komma efter hvarje par. Ex. _Industry and virtue, idleness and vice, go hand in hand._ (Flit och dygd, lätja och last gå hand i hand.)

12) Då två eller flera ord icke äro förenade genom en konjunktion böra de skiljas åt medels komma. Ex. _Industry, honesty, frugality, and temperance, are among the cardinal virtues._ (Flit, redbarhet, måttlighet och nyckterhet äro bland hufvuddygderna.)

13) Då subjektet består af många ord, bör komma användas framför verbet. Ex. _Those who can put the best countenance upon outrages of this nature, are not without their secret anguish._ (De, som kunna gifva det bästa utseendet åt våldsbragder af denna art, äro icke utan sin hemliga ångest.)

14) Tal, som bestå af fyra eller flera siffror, böra medels komma uppdelas i grupper af tre siffror hvardera från höger räknadt. Ex. 3,528,660,207.

_Anm._ Årtal uppdelas icke på detta sätt. Ex. 1893. Skrifves ett tal medelst bokstäfver förekommer naturligtvis ingen uppdelning medels komma.

VII. =Parentes= (the Parenthesis) användes för att innesluta uttryck, som afbryta sammanhanget mellan de olika delarne af en mening och som skulle kunna, utan väsendtligt inflytande på meningen, utelemnas. Ex. _I have known charity (if charity it can be called) to insult with an air of pity._ [Jag har sett välgörenhet (om det kan kallas välgörenhet) förolämpa under en min af medlidande.] Sätt intet komma efter det inneslutna uttrycket eller framför det andra parentestecknet, såvida icke meningen fordrar det efter det ord, som föregår det första parentestecknet.

VIII. =Klammer= (Brackets) 1) Dessa tecken användas för att innesluta inryckta hänvisningar. Ex. _Lincoln admired the scriptural account of the creation._ [See Genesis, chap. 1.] (Lincoln beundrade den bibliska skapelsehistorien. [Se 1 Mose bok 1.].)

2) Då klammer användas vid slutet af en mening utelemnas ofta det andra klam-tecknet. Ex. _The mightiest human power known under the stars is profound conviction._ [Ed. Christian Advocate. (Den mägtigaste menskliga kraft jag känner under stjernorna är en djup öfvertygelse.)

3) Vid redogörelse för sceniska dialoger (samtal på scenen) sättes klammer omkring sceniska föreskrifter. Ex. “_Farewell, my son; [turning away to hide the falling tears,] a father’s blessing shall follow you._” (“Farväl, min son, [vänder sig bort för att dölja sina tårar] en faders välsignelse skall följa dig.”)

4) Inryckta förklaringar eller definitioner inneslutas ofta inom klammer. Ex. _The Parenthesis (Gr. παρενθεσις, insertion) is used as shown above._ [Parentes (Gr. παρενθεσις, inneslutning), användes såsom ofvanför är visadt.]

IX. =Apostrof= (The Apostrophe) (ett tecken som skiljer sig från kommat genom sin plats i öfre kanten af raden). Ex. _’Tis_ for _it is_, _o’er_ for _over_. Detta tecken användes också för att utmärka genitivställningen af ett nomen (egande-ställning). Ex. _Frank’s essay_. Detta bruk af apostrof bör inhemtas genom någon språklära.

X. =Bindestreck= (The Hyphen) sättes mellan två enkla ord, hvilka användas såsom ett sammansatt. Ex. _A book-loving boy._ (En bokälskande gosse). Det sättes också vid slutet af en rad, då sista ordet på raden är afdeladt. I alla händelser bör bindestreck sättas mellan stafvelser, aldrig mellan delar af stafvelser.

XI. =Accent-tecknen= (The Accent Marks) lånades i äldre tider från grekiskan, men användas nu högst sällan i vanlig skrift.

XII. =Förlängningstecken= (The Long eller Macron) sättes öfver en vokal för att utmärka dess långa ljud. Ex. _Pāge_.

XIII. =Förkortningstecken= (The Short eller Breve) sättes öfver en vokal för att utmärka dess korta ljud. Ex. _Măt._, _Mĕt._ De två sistnämnda tecknen användas nästan uteslutande endast i ordböcker eller språkläror.

XIV. =Diftong= (The Diæresis) sättes öfver den andra af två bredvid hvarandra stående vokaler för att tillkännagifva, att begge vokalljuden böra tydligt uttalas. Ex. _Coöperate_ (uttalas: Kå̱åp´·rēt).

XV. =The Caret= [^] användes för att utmärka att öfverskrifna bokstäfver eller ord äro uteglömda.

l that _Ex._ He real y did all he promised. ^ ^

XVI. =Anföringstecken= (Quotation Marks). 1) Ett eller flera ord, som anföras från en annan författare böra sättas inom anföringstecken. Ex. _Longfellow says, “Deeds are better things than words are.”_ (L. säger: “Handlingar äro bättre en ord.”)

2) En anföring inom en anföring kräfver enkla anföringstecken. Ex. “_The command, ‘Thou shalt not kill,’ forbids many crimes besides murder._” (“Budet, ‘Du skall icke dräpa,’ förbjuder många brott utom mord.”)

3) Titlar på böcker inneslutas vanligen inom anföringstecken. Ex. _Bishop Clark’s new work. “Man all Immortal,” is having a large sale._ (Biskop Clarks nya verk “Menniskan är helt och hållet odödlig,” har stor afsättning.) Stundom skrifves titeln med kursiverad stil.

4) Ord hemtade från främmande språk böra kursiveras och anföringstecknet utelemnas. Ex. He believed in the principle of _nil admirari_. (Han trodde på grundsatsen _nil admirari_).

XVII. =Ellips= (Marks of Ellipsis) användes för att utmärka att bokstäfver, ord eller satser äro afsigtligt utelemnade. Ex. _He denounced M--g as a corrupt officer._ (Han utpekade M--g såsom en dålig tjensteman.) “_Charity suffereth long, and is kind; * * * hopeth all things, endureth all things._” [See 1 Cor. xiii, 4-7.] (Kärleken är tålig och mild, * * * hoppas allting, lider allting, 1. Kor. 13:4-7).

XVIII. =Hänvisningstecken= (Marks of Reference) användas för att hänvisa till noter i kanten, nedtill på en sida eller vid slutet af en skrift o. s. v. De böra användas i den ordning, hvari de blifvit uppräknade på den plats, der deras namn äro gifna.

Regler för användning af stor bokstaf i engelska språket.

Ingen åtskilnad mellan stora och små bokstäfver gjordes af de gamle skriftställarne, ej heller under medeltiden. De vigtigaste reglerna för bruket af stora bokstäfver i engelskan äro följande:

1) Alla meningar eller uttryck, representerande meningar, böra begynna med stor bokstaf. (Samma regel gäller äfven i svenskan). Ex. “_Live while you live._” (Lef medan du lefver). _Published by Nelson & Phillips, 805 Broadway, New York._ (Utgifven af, o. s. v.). _Price, $2.70._ (Pris $2.70). Sistnämnda uttryck är liktydigt med en fullständig mening.

2) Namn på personer. Ex. _James_, _Mary_. (Jakob, Maria). Denna regel gäller såväl för- som efternamn. (Samma regel gäller äfven i svenskan).

3) Namn på platser. Ex. _Boston_, _Philadelphia_, etc. Då namnet består af flera än ett ord, bör hvart ord begynna med stor bokstaf. Ex. _New York_, _New Albany_, _Long Island_, etc. (Samma i svenskan).

4) Namn på nationer. Ex. _America_, _France_, etc. (Samma i svenskan.) Äfvenså alla ord som härledas af namn på nationer. Ex. _Roman_, _French_, _Englishman_, etc. (Detta gäller icke i svenskan).

5) Namn på floder, berg, haf, etc. Ex. _Hudson_, _Rocky Mountains_, _Mount Vernon_, _Atlantic Ocean_, etc. (Äfven i svenskan).

6) Namn på sekter eller trosbekännelser. Ex. _Methodists_, _Roman Catholics_, etc. (Dylika uttryck behöfva icke skrifvas med stor begynnelsebokstaf i svenskan). Ordet “Church,” då det är en del af namnet på någon särskildt sekt bör också skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. _Methodist Episcopal Church_. Då detta ord icke hänföres till någon särskild trosbekännelse eller då dermed menas ett andaktshus, bör det skrifvas med liten bokstaf. Ex. _Two churches had been organized in that town._ (Två kyrkor [= församlingar] hade bildats i denna stad). _A neat church had been erected with a spire._ (En nätt kyrka med en tornspira hade blifvit uppförd).

7) Namn på partier. Ex. _Republicans_, _Democrats_, etc. (Ej i svenskan).

8) Namn på föreningar, brödraskap, etc. Ex. _Methodist Sunday School Union_, _Young Men’s Christian Association_, _American Bible Society_, etc. (Kan ock tillämpas i svenskan).

9) Namn på månader och dagar. Ex. _January, Sunday_, etc. Årstiders namn böra ej skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. _spring_ (vår), _summer_ (sommar), etc. (Naturligtvis få dessa ord stor begynnelsebokstaf, om de börja en mening. Regel 9 kan i sin helhet äfven tillämpas i svenskan. Dock skrifver man på sista tiden månaders och dagars namn ofta med liten begynnelsebokstaf).

10) Boktitlar, och alla ord i sådana titlar (utom artiklarne, prepositioner och konjunktioner) skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. _The Holy Bible_ (Den heliga skrift), _Old and New Testaments_ (Gamla och Nya Testamentet).

11) Heders- eller äretitlar. Ex. _Mr._ (Mister) _Master_, _Prof._ (= Professor), _Rev._ (= Reverend, pastor) etc. I sådana titlar som _The President of the United States_ (Förenta Staternas president), etc. böra de små orden _of_ och _the_ icke skrifvas med stor begynnelsebokstaf.

12) Uttryck af tillgifvenhet eller slägtskap, då de sättas framför de namn, hvarpå de hafva afseende börja med stor bokstaf. Ex. _Father Brown_ (fader Brown), _Brother George_ (broder George), _Sister Anna_ (syster Anna), _Aunt Susan_ (tant Susanna), _My Dear Brother_ (min käre bror) o. s. v.

13) Alla namn på guddomen skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. _Allmighty God_ (Allsmägtige Gud), _King of kings_ (Konungen öfver alla konungar). Stor olikhet är dock rådande i detta hänseende.

14) Personifierade ord. Ex. _Old Father Time._ (Gamla fader Tid), _Ye Rocks and Hills, listen to my words._ (I klippor och höjder, hören mina ord!).

15) Pronomen “I” (Jag) och interjektionen O. Från denna regel gifves intet undantag.

16) Förkortningar, som stå i stället för ord, hvilka fordra stor begynnelsebokstaf, skrifvas med stor bokstaf.

17) I alla offentliga beslut (resolutioner), som ordagrant återgifvas, bör ordet _That_ efter ordet _Resolved_ skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. _Resolved, That the education of the youth_, etc. (Beslöts: Att ungdomens uppfostran o. s. v.)

18) I afbrutna rader vid adresser och underskrifter af bref. (Se vidare anvisningar i brefformulären.)

19) Vid fullständiga anföranden. Ex. “_When Napoleon saw the maneuver of the enemy, he shouted, ‘Charge!’_” (“Då N. såg fiendens rörelse, ropade han: Anfall!”)

Då endast några få ord af en mening anföras, användas icke stora begynnelsebokstäfver, så vida icke dessa ord på grund af någon af föregående regler fordra stor begynnelsebokstaf. Ex. _As charged by Cromwell, it was “a forlorn hope.”_ (Såsom C. påstod var det “ett förloradt hopp.”)

20) Vid poesi bör hvarje versrad börja med stor begynnelsebokstaf. Från denna regel gifves intet undantag. (Numera har man börjat att i svenskan skrifva versrader, som af annan anledning icke fordra stora begynnelsebokstäfver, med små sådana.)