Engelsk-Svensk och Svensk-Engelsk Ordbok Med Fullständig Uttalsbeteckning

Part 36

Chapter 36 2,645 words Public domain Markdown

Ett utmärkt tillvägagående är att börja på nedersta raden af sidan i stället för på den öfversta. Låt handen hvila på ett stycke läskpapper och skjut upp detta, sedan hvarje rad är fullskrifven. Fördelen vid detta förfaringssätt är, att det riktiga mönstret, förskriften, alltid är framför ögat, och eder egen felaktiga skrift hålles dold, i stället för att städse stå framför Er för att afritas och blifva sämre och sämre med hvarje rad. Det är nämligen ett allmänt fel hos nybörjaren, att han ofta vill se på och efterlikna sin egen skrift hellre än förskriften. Ett annat allmänt fel är att se på förskriften endast så mycket, att man finner, hvilken bokstaf eller hvilket ord man skall nedskrifva, utan att--hvilket är det väsendtligaste--iakttaga _formen_ på den bokstaf eller de bokstäfver, man skall efterlikna. Kom derför noga ihåg att för hvarenda penndrag se på förskriften och bemöda Er att efterlikna den. Genom att följa ofvannämnda anvisningar skall Ni finna, att hvarje rad blifver bättre än den föregående i stället för sämre, och att den sista raden blifver den bästa af dem alla i stället för att vara den sämsta, såsom ofta är förhållandet.

NÅGRA SPECIELLA FÖRESKRIFTER RÖRANDE VÄLSKRIFNING.

Följande regler lemnas af den framstående svenske skrifläraren J. M. O. Påhlman och tillämpas vid hans skrifinstitut i Stockholm.

=Den ställning, som bör intagas.= Eleven bör intaga en ledig ställning och sitta så mycket vänd åt venster, att högra sidan af bröstet kommer midt för bordet. Högra underarmen bör endast helt lätt hvila på bordet med armbågen till fast stödjepunkt, från hvilken underarmen rör sig under skrifningen. Den högra handen får härvid löst hvila på lillfingrets spets, hvaremot den venstra hålles stadigt hvilande på bordet och så långt fram, att handen med fingerspetsarne kommer att ligga på papperet, midt för den högra. Bröstet får ej hvila mot bordet, utan bör eleven städse söka hålla sig så rak i ryggen som möjligt.

=Huru pennan bör hållas.= Pennan fattas på sådant sätt mellan de tre första fingrarne, att hon hvilar på långfingrets öfre nagelkant, med pennspetsen ungefär en tum nedanför densamma, och så att pekfingrets nedre del ligger på pennan, samt tummen stöder på hennes venstra sida; alla fingrarne hållas något krökta. Pennskaftet hvilar mot pekfingrets öfversta knoge (eller nästan i greppet mellan tummen och pekfingret), med öfre spetsen riktad mot högra axeln. Det fjerde fingret sluter sig något böjdt till långfingret. Blott lillfingret, som sluter sig till fjerde fingret, får med högra sidan af nageln beröra papperet. Under skrifningen åtföljer det handens rörelser och får således icke hvila stilla på papperet. Äfven bör eleven undvika att allt för hårdt hålla i pennan.

Pennan bör föras lätt och ledigt, icke vändas mellan fingrarne, utan alltid beröra papperet med båda spetsarne.

=Hvad läge papperet bör hafva.= Papperet lägges så mycket på sned till venster, att de raka streck, som man skrifver, då man, med armbågen som fast stödjepunkt, drar handen till sig, komma i 45 graders lutning åt höger mot raden, något som bidrager att göra stilen på samma gång ledig och prydlig.

=Om skrifmaterialierna.= Läskpapper eller läskplån kunna köpas i hvarje pappershandel (_stationery store_). Sådant bortskänkes också af affärshus i stor skala såsom annonsering, i synnerhet af försäkrings-agenter, bokförläggare och tryckare. Om Ni skrifver till den tidning eller tidskrift, Ni subskriberar på, och anhåller om några läskpappersplån, så är det mycket troligt, att Ni erhåller dem fritt.

Skaffa Er goda pennor, hellre lösa än hårda, mera trubbiga än spetsiga. Den obetydliga oljighet, som finnes på nya pennor och som hindrar bläcket att flyta jemt, kan aflägsnas genom att väta pennan med tungan, innan Ni första gången doppar den i bläcket.

Det bläck, som användes, bör vara svart, icke af någon fantastisk färg. Bläckhornet bör hållas väl korkadt, då det icke användes, för att hindra dam att intränga samt bläcket från att blifva tjockt eller genom afdunstning torka ut.

OM BREFSKRIFNING.

Som nästan hvarje person i våra dager har behof af att skrifva ett större eller mindre antal bref af olika slag under sitt lif, så är det af ganska stor vigt att vara i stånd att skrifva ett godt bref och att klart och bestämdt kunna uttrycka sina tankar. Brefskrifning kan dock icke läras genom regler eller föreskrifter. Öfning och aktgifvande på mönstergilla skriftställares brefvexling äro de bästa medlen för förkofran.

De så kallade “brefställare,” som föregifva sig vara i stånd att undervisa i konsten att skrifva bref, äro sämre än odugliga; ty deras stereotypa formulär hämma den ursprunglighet i tanke och uttryck, som just utgör ett brefs största behag.

Det gifves dock vissa slags bref, såsom affärsbref, bjudningsbref o.s.v., i hvilka vissa former för bekvämlighets skull ofta återkomma. Dessa gör man naturligtvis bäst i att följa; ty sådana bref utgöra endast ett upprepande af samma tankar, och det är derför bekvämast, att, så att säga, stöpa dem i samma form. Men vid vanlig korrespondens, som underhålles vänner emellan, böra alla stereotypa formulär undvikas. Man bör skrifva, såsom man samtalar, samt bemöda sig om att vara ledig och naturlig i uttrycket af sina tankar. Brefvets stil bör vara beroende på den grad af förtrolighet, som finnes mellan de brefvexlande parterna.

Vid hvad slags brefskrifning som helst äro följande vinkar värda att påaktas:

1) Skrif utanskriften på kuvertet så tydlig som möjligt och undvik derigenom dröjsmål i befordringen. Skrif ert namn tydligt och läsligt.

2) Skrif icke korsvis i ert bref, d. v. s. skrif icke på tvären öfver hvad Ni först skrifvit; ty på detta sätt göres ett bref ofta oläsligt.

3) Undvik att använda många tankstreck och understrykningar.

4) Tag Er i akt för att tillägga s. k. “post scripta.” De vanställa ett bref och vittna om glömska och uraktlåtenhet.

5) När Ni skrifver till en obekant person med begäran om underrättelser eller endast för edra egna affärer, så inneslut alltid frimärke för svaret.

Ett bref utgöres af följande delar: Skrifvarens vistelseort (adress) vid tillfället, då brefvet skrifves, samt dato; tilltals-linien; brefvets hufvuddel; höflighetsbetygelsen vid slutet; skrifvarens namnteckning samt namnet och adressen på den person till hvilken man skrifver eller den så kallade “öfverskriften” (hvilken stundom skrifves vid brefvets början strax efter dateringen, stundom åter vid dess slut, efter brefskrifvarens namnteckning).

_Ett brefs delar._

_Formulär._

_Engelskt formulär för samma bref._

Ordet “Till” (“_To_”) kan sättas framför namnet i “öfverskriften;” t. ex. “_Till Herr Frans Petterson_” (“_To Franc Peterson, Esq._”)

I affärsbref och formella bref sättes öfverskriften (superscription) vanligen ofvanför tilltalslinien (complimentary address); t. ex.

_Till Jakob C. Carlson & Co.,_ _Galveston, Texas._

_Mine Herrar!_

Eller på engelska:

_To James C. Carlson & Co.,_ _Galveston, Texas._

_Gentlemen:_

Då öfverskriften sättes upptill, skrifves ofta brefskrifvarens egen adress, eller hans adress och dato under i nedra venstra hörnet på arket. Vare sig nu de placeras upptill eller nedtill på brefvet, kunna brefskrifvarens adress och datot skrifvas på skilda rader, om detta faller sig lämpligare.

I bref till förtrogna vänner kan den formella öfverskriften utelemnas.

Det finnes en hel del formler för tilltalslinien i början och för höflighetsbetygelsen vid slutet af brefvet. Hvilken af dessa olika formler bör användas, beror naturligtvis på den grad af förtrolighet, som eger rum mellan de begge brefvexlande parterna.

I affärsbref är formen för tilltalslinien “Min herre!” “Mine herrar!” “Min fru!” “Mina damer!” (på engelska: “_Sir_,” “_Dear Sir_,” “_Dear Sirs_,” eller “_Gentlemen_”--använd aldrig förkortningen “_Gents_”--“_Madam_” eller “_Dear Madam_”).

Artighetsbetygelsen vid slutet är för affärsbref: “Med högaktning” eller “Högaktningsfullt” (på engelska: “_Yours Truly_” eller “_Truly Yours_”).

I vanliga bref och biljetter kan såsom tilltalslinie användas “_Dear Sir_,” “_My dear Sir_” (Min herre), “_Dear Mr. Anderson_” (Min käre herr A.), “_My dear Friend_” (Käre vän), “_My dear John_” (Käre John) eller, då stor förtrolighet eger rum, ännu hjertligare uttryck. Höflighetsbetygelsen kan vara: “_Yours Truly_,” “_Truly Yours_” (Högaktningsfullt, Tillgifvet), “_Very Truly Yours_” (Med största högaktning, Tillgifnast), “_Sincerely Yours_” (Er uppriktiga vän), “_Cordially Yours_” (Er hjertligt tillgifne) o. s. v. “_Believe me, with kind regards, sincerely yours_” (Jag beder Er vara försäkrad om min uppriktiga tillgifvenhet) är en formel, som ofta användes vänner emellan.

Vid besvarandet af ett bref bör man iakttaga, hvilken eller hvilka af dessa formler äro använda i detsamma, för att derigenom bilda sig en föreställning om den grad af förtrolighet, man kan tillåta sig i sitt svar. Såvida man icke af välgrundad anledning önskar förminska bekantskapens förtroliga karakter, bör man aldrig besvara ett bref, som är affattadt i hjertliga ordalag, på ett kallt och formelt sätt. Tilltalslinien i början och artighetsbetygelsen vid slutet böra uttrycka ungefär samma grad af vänskap i svaret, som i det bref man mottagit.

Vid egen namnteckning bör man naturligtvis _icke_ tillägga någon sådan titel som _Mr._ (Herr), _Mrs._ (Fru) o. s. v. Att kalla sig sjelf Herr Axel Anderson eller Fru John Peterson faller sig, minst sagdt, löjligt. Till mottagarens namn i adressen bör man lika naturligt foga en titel, såsom Mr. (Herr) före eller Esq. efter. Deremot får man _icke_ skrifva Mr. Axel Anderson, Esq.; ettdera af de två är alldeles tillräckligt.

Prestmän tilltalas i engelskan med “_Reverend_” (Vördig, Högvördig eller Pastor); t. ex. _Rev. James Smith_ (Pastor Jakob Smith). Om de ega rätt till titeln “_Doctor of Divinity_” (Teologie doktor), kan man tillägga denna; t. ex. “_Rev. James Smith, D.D._” (Teol. Dokt., Pastor Jakob Smith). Biskopar tituleras i eng. med “_The Right Reverend_” (Högärevördige) “_Bishop of --_” (sv. Doktorn och Biskopen etc.).

Läkare adresseras med _Dr._ framför eller “_M. D._” (Medicine doctor) efter namnet; t. ex. “_Dr. James Smith_” eller “_James Smith, M. D._”

En officer i arméen får sin rang utsatt framför samt U. S. A. (_United States Army_, Förenta Staternas armé) efter sitt namn; en sjöofficer likaledes sin rang före och U. S. N. (_United States Navy_, För. St:s. flotta) efter namnet. Ex. “_Col. John Brown, U. S. A._” (Öfverste etc.) “_Capt. Josuah Anderson, U. S. N._”

Tilltalslinien kan vara helt enkelt “_Captain_” eller “_Dear Captain_;” men vid öfverskriften och vid adressen utanpå kuvertet bör full titel utsättas.

Lagkarlar, medlemmar af Legislaturen o. s. v. tituleras vanligen “_Esq._” efter namnet. Denna titel användes nu mycket allmänt i stället för “_Mr._” framför namnet, men det är bättre att bruka sistnämnda titel, då man adresserar personer, som icke hafva något specielt embete.

Domare i högsta domstolen (_the Superior Court_), medlemmar af kabinettet, medlemmar af kongressen, vice guvernörer (_Lieutenant-governors_) adresseras med “_Honorable_” eller förkortadt “_Hon._” (motsvarar närmast det svenska “Välborne”).

Ambassadörer och främmande ministrar, staternas guvernörer, Förenta Staternas president och vice president bära titeln “_Excellency_” (Excellens). Vanliga formeln för adress till presidenten är: “_His Excellency the President of the United States_.” Samma formel kan äfven användas till vice presidenten.

Bref till ogifta damer eller enkor adresseras med personernas dopnamn, men bref till gifta damer böra bära deras mäns förnamn; t. ex. “_Mrs. Axel R. Anderson_” (Fru Axel R. Anderson).

Adressering af kuvertet.

Vid adressering af kuvertet skrifvas först mottagarens namn och titel ett stycke från kuvertets venstra kant. Nummer på hus och namn på gata, om brefvet sändes till en större stad, följa derunder; denna rad bör sträcka sig något längre åt höger än namnraden ofvanför; derunder skrifves namnet på staden eller orten dit brefvet sändes; äfven denna rad sträcker sig något längre till höger än den föregående; derunder och litet mera åt höger skrifves namnet på _County_ (på svenska bref _länet_), såvida brefvet icke sändes till en stor välkänd stad, i hvilket fall _county_ icke behöfver utsättas; ofta sättes countynamnet i nedre hörnet till venster. Sist kommer namnet på den stat, der adressorten är belägen; denna rad skrifves i nedre hörnet till höger. Om man så önskar kan statens namn sättas i linie med stadsnamnet, om countynamnet icke utsättes, eller i linie med countynamnet, om detta är utsatt. För att åskådliggöra ofvanstående anvisningar lemnas härnedan några formulär.

_För svenska bref._

_För amerikanska bref._

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | | _Stamp._ | | | | | | | +-----------+ | | | | _Mr. Axel Anderson,_ | | _No. 1226 Chestnut St.,_ | | _Philadelphia,_ | | _Pa._ | +----------------------------------------+

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | | _Stamp._ | | | | | | | +-----------+ | | | | _Prof. James Brown,_ | | _No. 607 Broadway,_ | | _New York, N. Y._ | | | +----------------------------------------+

Komma sättes efter hvarje rad af adressen utom efter den sista, efter hvilken man sätter punkt.

Angifver man nummer på emottagarens postlåda (_post-office box_), behöfva hus- och gat-nummer icke utsättas. Postlådans nummer skrifves vanligen i nedra hörnet till venster.

Var alltid noga med att sätta ett frimärke (eller flera, om så erfordras) i öfre hörnet till höger på kuvertet och iakttag, att den flik af kuvertet, medelst hvilken förseglingen sker, är vänd uppåt.

Då brefvets framlemnande anförtros åt en vän, bör orden “_Politeness of_” eller “_Kindness of_” åtföljda af denne persons namn skrifvas i nedre hörnet till venster: t. ex.

_Mr. Axel Anderson,_ _No. 220 Mt. Vernon St.,_ _Philadelphia, Pa._

_Kindness of Mr. Henry F. Johnson._

Om ett bref adresseras till annan person, än den till hvilken innehållet är, för att af den förre befordras till den senare, skrifvas orden “_Care of_” på andra raden under namnet på den person, till hvilken brefvet är. Orden “_Care of_” förkortas ofta sålunda C. o. Ex.

+-------------------------------------+ | +--------+ | | | | | | |_Stamp._| | | | | | | +--------+ | | | | _Mr. John F. Karlson,_ | | _Care of Henry Johnson,_ | | _Pittsburg, Pa._ | |_P. O. Box 49._ | +-------------------------------------+

I adresser på kuverter, paket o. d. förkortas staternas namn vanligen på följande sätt: Maine, Me.; New Hampshire, N. H.; Vermont, Vt.; Massachusetts, Mass.; Rhode Island, R. I.; Connecticut, Conn.; New York, N. Y.; New Jersey, N. J.; Pennsylvania, Penn. eller Pa.; Delaware, Del.; Maryland, Md.; Virginia, Va.; North Carolina, N. C.; South Carolina, S. C.; Georgia, Ga. eller Geo.; Alabama, Ala.; Mississippi, Miss.; Missouri, Mo.; Louisiana, La.; Tennessee, Tenn.; Kentucky, Ky.; Indiana, Ind.; Ohio, O.; Michigan, Mich.; Illinois, Ill.; Wisconsin, Wis.; Arkansas, Ark.; Texas, Tex.; Iowa, Ia.; Florida, Fla.; Oregon, Or.; California, Cal.; Minnesota, Minn.; District of Columbia, D. C. I händelse af ett kort namn t. ex. Iowa och i den händelse något misstag skulle kunna uppstå (t. ex. vid förkortningar af Indiana och Iowa) gör man bäst att skrifva ut namnet fullständigt. I alla fall skadar aldrig detta.

FORMULÄR FÖR OLIKA SLAGS BREF.

=Affärsbref.= (_Business Letters_).

_Allmänna upplysningar._ För affärsändamål utgöres det papper, som vanligen användes, af half ark (s. k. _commercial note_). Affärsbref böra vara så korta som möjligt; undvik derför alla omsägelser och uttryck er mening i sådana ord, att den icke kan missförstås.

Var noggrann i att uppgifva rätt dato och er fullständiga adress. När brefvet är färdigt, så läs noga igenom det för att se, om Ni uteglömt något eller begått några misstag.

Förvara af hvarje bref, Ni sänder, en kopia tagen medelst kopiepress, om Ni har tillgång till sådan; om Ni icke det har, så tag en afskrift eller inför brefvets hufvudinnehåll i er dagbok.

Om pengar sändas med bref, så angif beloppet och sättet, hvarpå de sändas.

När Ni mottager ett bref, anteckna dato för mottagandet samt brefskrifvarens namn och adress tvärs öfver brefvets ena ända och förvara det för att vid kommande behof rådfrågas. Missförstånd och tvistemål kunna stundom undvikas genom företeende af ett föregående bref, och om tvistemål skulle uppstå rörande affärsförbindelser, så finnes intet bättre vittnesmål en ett handbref från ena eller andra parten.

Besvara skyndsamt och ordentligt alla affärsbref. Vid besvarandet är det, om icke någon brefbok föres, nyttigt att på det mottagna brefvet anteckna, när och af hvem det besvaras; understundom göras äfven några korta anteckningar rörande svarets innehåll.

De flesta affärshus hafva sin affär och adress tryckta upptill på sit brefpapper. Om adressen icke finnes tryckt bör den skrifvas tillika med dato i öfre hörnet till höger af arket; namn och adress på den person eller det hus, hvartill man skrifver, sättas något längre ned till venster; t. ex.

_1525 Chestnut St., Chicago, Ill., Jan. 10, 1894._