Part 35

_I want to buy a watch._ | Jag önskar köpa ett fickur. | _Here are both gold and silver | Här äro både guld- och silfverur. watches._ | | _What is the price of this silver | Hvad kostar detta silfverur? watch?_ | | _Is this watch good, can you | Är detta ur godt; kan ni ansvara warrant it?_ | för det? | _I should like to give my old watch | Jag skulle vilja ge min klocka i in exchange._ | utbyte. | _Here is also a watch to be | Här är också ett ur, som skall repaired._ | lagas. | _It is out of order; it does not go | Det är i oordning, det går icke well; it goes too fast, too | bra, det går för fort, för slow._ | långsamt. | _The main-spring is probably | Fjedern är sannolikt sönder. broken._ | | _Please clean it; put it in order | Jag får be er göra det rent, ställa again, and in the meantime lend | det i ordning igen och låna mig me another._ | ett annat under tiden. | _The glass and a hand are broken._ | Glaset och en visare äro sönder. | _When may I have my watch again?_ | När kan jag få igen min klocka?

Med tvätterskan.

_Are you the washerwoman I sent for | Är ni tvätterskan, som jag skickade yesterday?_ | efter i går? | _I have some soiled clothes; can | Jag har litet orent linne; kan ni you wash them by Saturday?_ | tvätta det innan lördag? | _You shall certainly have them on | Ni skall få det helt säkert den that day._ | dagen. | _I hope you will wash them well._ | Jag hoppas ni tvättar det bra. | _Do you also mend linen? You may | Lagar ni också linne? Ni får laga mend every piece that wants | hvarje plagg, som behöfver lagas. mending._ | | _I have brought your clothes, Sir._ | Jag kommer här med ert linne. | _That’s well; let me see if they | Det är bra; låt mig se, om det är are well washed._ | väl tvättadt. | _Please look at them, sir._ | Var god och se efter. | _I find these shirts are not white | Jag tycker, att dessa skjortor icke enough, and they are also not | äro hvita nog; de äro heller icke well ironed._ | väl strukna. | _Here are still some spots._ | Här äro ännu några fläckar. | _I could not get them out; they are | Jag kunde icke få ut dem, det är ink-spots._ | bläckfläckar. | _Now give me the bill; I will count | Gif mig notan, jag vill räkna my linen over to see if all is | linnet för att se om allt är right._ | rätt. | _One dozen shirts, four pairs of | Ett dussin skjortor, fyra par drawers, six pairs of socks, | kalsonger, sex par halfstrumpor, eleven handkerchiefs, six towels, | elfva näsdukar, sex handdukar, six pairs of ruffles, sixteen | sex par manchetter, sexton collars._ | löskragar. | _There is a towel that does not | Der är en handduk, som icke tillhör belong to me._ | mig. | _Nothing is missing; all is right; | Ingenting fattas; allt är rätt; här here is your money._ | äro edra pengar.

Att skrifva bref.

_I wish to write a letter; can | Jag skall skrifva ett bref; kan ni you give me a sheet of | ge mig ett ark postpapper? letter-paper?_ | | _With pleasure, Sir; here it is._ | Gerna; här är det. | _Where is the inkstand, the | Hvar är skrifdonet, pennknifen, pen-knife, the blotting-paper?_ | läskpapperet? | _Here is all you want._ | Här allt hvad ni behöfver. | _This paper will not do; it blots; | Det här papperet duger icke, det may I ask you for another sheet?_ | slår igenom, får jag be er om ett | annat ark? | _I must make haste to get my letter | Jag får skynda mig att få mitt bref ready or it will be too late._ | färdigt, eljest blir det för | sent. | _I notice that this ink is very | Jag märker, att bläcket är mycket pale._ | blekt. | _This is blacker, but rather | Det här är svartare, men temligen thick._ | tjockt. | _No matter; I will pour in some | Det gör ingenting, jag skall hälla drops of water._ | i några droppar vatten. | _Now I am still to write a note._ | Nu skall jag vidare skrifva en | liten biljett. | _Take this letter to the post | Tag detta bref på posten; jag vet office; I don’t know how much the | ej, hur mycket portot är. postage is._ | | _You may drop the note into the | Biljetten kan ni lägga i breflådan; box; I’ll put a stamp on it._ | jag skall sätta frimärke på den.

Att röka och snusa.

_Do you smoke? Do you take snuff?_ | Röker ni? Snusar ni? | _I will thank you for a pinch of | Jag tackar, får jag be om en pris snuff; I have forgotten my | snus. Jag har glömt min snusdosa. snuff-box._ | | _May I offer you a cigar?_ | Får jag bjuda en cigarr? | _Oh, what a splendid cigar-case!_ | Se, hvilket präktigt cigarrfodral. | _This is a poor cigar; it does not | Den här cigarren är illa spunnen; draw._ | den har ingen luft. | _How do you like this amber | Hur tycker ni om det här mouth-piece?_ | bernstensmunstycket? | _Ladies, may I be allowed to smoke | Mina damer, tillåter ni mig röka a cigar?_ | en cigarr? | _Oh, no, Sir; I detest smoking; | Ack nej, bäste herre! Jag afskyr really I should very soon feel | cigarr-rök. Sannerligen skulle ill._ | jag inte snart känna mig | illamående. | _Smoking is prohibited in the | Det är förbjudet att röka i första first-class carriages._ | klassens vagnar. | _You seldom see Mr. G. without a | Man ser sällan herr G. utan pipan pipe in his mouth._ | i mun. | _Shall I light your pipe?_ | Skall jag tända er pipa?

Ordspråk.

_A penny saved is a penny earned._ | Sparad penning är så god som | vunnen. | _A friend in need is a friend | I nöden pröfvas vännen. indeed._ | | _Necessity knows no law._ | Nöden har ingen lag. | _Where there is a will there is a | Man kan hvad man vill. way._ | | _Charity begins at home._ | Man är sig sjelf närmast. | _Man proposes; God disposes._ | Menniskan spår, och Gud rår. | _No rose without a thorn._ | Ingen ros utan törnen. | _Rome was not built in a day._ | Rom bygdes icke på en dag. | _Still waters run deep._ | I det djupaste vattnet gå de | största fiskarna. | _Empty vessels make most sound._ | Tomma kärl slamra mest. | _Strike while the iron is hot; make | Man måste smida, medan jernet är hay while the sun shines._ | varmt. | _No pains, no gains._ | Utan möda ingen vinst. | _Like father, like son._ | Äplet faller icke långt från | trädet. | _Honesty is the best policy._ | Ärlighet varar längst. | _First come, first served._ | Den, som först kommer till kvarn, | får först mala. | _Hunger is the best sauce._ | Hungern är den bästa krydda. | _Grasp all, lose all._ | Den, som gapar efter mycket, mister | ofta hela stycket. | _Self-praise is no recommendation._ | Eget beröm luktar illa. | _Habit is second nature._ | Vanan är andra naturen. | _Heaven helps those who help | Hjelp dig sjelf, så hjelper dig themselves._ | Gud. | _Nothing venture, nothing have._ | Den, som vågar, vinner. | _Who won’t be advised can’t be | Den, som icke vill låta sig råda, helped._ | står heller icke att hjelpa. | _There’s no place like home._ | Borta är bra, men hemma är bäst. | _Slow and steady wins the race._ | Långsam och ihärdig vinner målet. | _Vice brings its own punishment._ | Lasten medför sitt eget straff. | _There’s many a true word spoken | Mången sanning är iklädd skämtets in jest._ | drägt. | _All that glitters is not gold._ | Allt, som glimmar, är ej guld. | _Well begun is half done._ | Väl börjadt är halfgjordt arbete. | _No man can serve two masters._ | Ingen kan tjena två herrar. | _A bird in the hand is worth two in | En fogel i hand är bättre än tio i the bush._ | skogen. | _Out of debt, out of danger._ | Fri från skuld, fri från fara. | _Look before you leap._ | Se dig för, innan du tar språnget! | _He who tries to please everybody, | Den, som söker behaga alla, behagar pleases nobody._ | ingen. | _One swallow does not make a | En svala gör ingen sommar. summer._ | | _Opportunity makes the thief._ | Tillfället gör tjufven. | _A new broom sweeps clean._ | Nya qvastar sopa rent. | _A burnt child dreads the fire._ | Brändt barn skyr elden. | _Anger is short madness._ | Vrede är kort vanvett. | _Slander always leaves a scar._ | Förtalet lemnar alltid ärr. | _Labor conquers all things._ | Arbete öfvervinner allt. | _Fortune favors the brave._ | Lyckan står den djerfve bi. | _Waste not, want not._ | Den icke slösar har få behof. | _Do as you would be done by._ | Det ni vill andra skola göra eder, | det skall ni ock göra dem. | _He who gives quickly, gives | Hastig hjelp är dubbel hjelp. twice._ | | _Ill got, ill spent._ | Illa fånget, snart gånget. | _Experience is the best master._ | Öfning gör mästaren. | _Adversity tries friends._ | I motgången pröfvas vännen. | _Cast not pearls before swine._ | Kasta icke perlor för svin. | _Virtue is its own reward._ | Dygden belönar sig sjelf. | _Every bird is known by its note._ | Hvar fogel sjunger efter sin näbb. | _A soft answer turns away wrath._ | Ett mildt svar stillar vrede. | _Birds of a feather flock | Lika barn leka bäst. together._ | | _Ill weeds grow apace._ | Ogräs (ondt krut) förgås ej så | lätt. | _Forewarned is forearmed._ | Varsnad fara skadar minst. | _Better late than never._ | Bättre sent än aldrig. | _Out of sight, out of mind._ | Långt från ögonen, snart ur sinnet. | _All’s well that ends well._ | När slutet är godt, är allting | godt. | _It is never too late to mend._ | Det är aldrig för sent att bättra | sig. | _Pride will have a fall._ | Högmod går för fall. | _One to-day is worth two | Ett “i dag” är mera än två “i to-morrows._ | morgon.” | _Little strokes fell great oaks._ | Små hugg fälla stora ekar. | _Jack of all trades and master of | Den, som försöker sig i alla yrken, none._ | blir icke mästare i något. | _Cut your coat according to your | Man får rätta munnen efter cloth._ | matsäcken. | _In union is strength._ | Enhet ger styrka. | _Too many cooks spoil the broth._ | Ju flere kockar, ju sämre soppa. | _If you want a thing done, do it | Den hulpen vill bli, han hjelpe sig yourself._ | sjelf! | _As you sow, so shall you reap._ | Som man sår, får man skörda. | _When the cat is away, the mice | När katten är borta, dansa råttorna will play._ | på bordet. | _Time is money._ | Tid är pengar. | _Silence gives consent._ | Den, som tiger, samtycker. | _While there’s life there’s hope._ | Så länge lifvet finnes, finnes | hoppet. | _Business first, pleasure | Tjensten går framför allt. afterwards._ | | _Deeds, not words._ | Ord och inga visor. | _Soon ripe, soon rotten._ | Det, som tidigt mognar, ruttnar | snart. | _Wisdom is better than wealth._ | Visdom är bättre än rikedom. | _Misfortunes never come singly._ | En olycka kommer sällan ensam. | _A still tongue makes a wise head._ | En stilla tunga gör ett klokt | hufvud. | _Constant dropping wears away | Fallande droppe urhålkar en sten. stone._ | | _Kindness begets kindness._ | Godhet aflar godhet. | _Do in Rome as the Romans do._ | Man får taga seden dit man kommer. | _A little wit is worth a great deal | Litet sundt förstånd uppväger of strength._ | mycken kroppsstyrka. | _One man’s meat is another man’s | Den enes död är den andres bröd. poison._ | | _Ignorance is the root of evil._ | Okunnighet är roten till mycket | ondt. | _It cuts me to the quick._ | Det går genom merg och ben. | _Many a little makes a mickle._ | Många bäckar små göra en stor å. | _Near is my coat, but nearer is my | Skinnet är mig närmare, än rocken. skin._ | | _When poverty comes in at the door, | Fattigdomen kom in genom dörren, love flies out at the window._ | och kärleken flög ut genom | fönstret. | _Early to bed, and early to rise, | Tidigt i säng och bittida opp Makes a man healthy, wealthy and | lyfter din själ och styrker din wise._ | kropp.

HURU OCH HVAD MAN BÖR SKRIFVA VID SKILDA TILLFÄLLEN

SÄTTET ATT FÖRVÄRFVA SIG EN GOD HANDSTIL. OM BREFSKRIFNING. ETT BREFS DELAR. ADRESSERING AF KUVERTET. BREFFORMULÄR PÅ SVENSKA OCH ENGELSKA.

HURU OCH HVAD MAN BÖR SKRIFVA VID SKILDA TILLFÄLLEN.

SÄTTET ATT FÖRVÄRFVA SIG EN GOD HANDSTIL.

Det är icke allom gifvet att blifva en skönskrifvare; men en och hvar, som vill göra sig någon möda, kan förvärfva sig en god och läslig handstil.

De vigtigaste och mest eftersträfvansvärda punkter beträffande handstilen äro _tydlighet_, _snygghet_ och _regelbundenhet_. Det är ett misstag att mena, att slängar, fantastiska linier och krumelurer tjena till att förbättra en skrift. Tvärtom äro de ganska ofta till skada och förargelse. Man bör komma ihåg, att första syftemålet med en skrift är att tydligt och bestämdt på papperet återgifva skrifvarens mening; skönhet är någonting som först sedermera bör tagas i betraktande.

Men äfven om skönhet vore en af de vigtigare egenskaperna, så äro, när allt kommer omkring, regelbundenhet och snygghet skönhetens förnämsta bestämningar. Ett bref, skrifvet med en prålig, slängig stil, med krokiga och oregelbundna rader samt svårläsligt gör skrifvaren helt simpelt löjlig.

Vid unga år är naturligtvis den bästa tiden att förvärfva sig en god handstil. Det är vida lättare att tillegna sig goda vanor från början, än att, sedan man kommit till mognare år, blifva kvitt dåliga och ersätta dem med goda. En ung person, som skrifver några rader hvarje dag och dervid är noggrann att forma hvarje bokstaf rigtigt samt icke försöker att i början skrifva fort, skall på jemförelsevis kort tid erhålla en handstil, som kommer att utgöra en högst värdefull egendom och som tiden skall stadga och förbättra.

Men ehuru det visserligen är sant, att ungdomen är den lämpligaste tiden för att vinna färdighet i skrifning, bör dock icke den, som kommit till mognare år, låta afskräcka sig häraf eller uppgifva hoppet om att kunna nå samma mål. Skrifkonsten är måhända en af de färdigheter, som lättast kan göras till föremål för sjelfundervisning. Affärer eller andra dagliga göromål utgöra inga allvarsammare hinder; ty olikt många andra studier och öfningar, hvilka kräfva ett visst mått af sammanhängande arbete på en gång, kan man vid öfning i välskrifning nedlägga pennan nästan vid hvilken bokstaf eller hvilken rad som helst utan betydligare men för framgången.

Rätta sättet att lära sig att skrifva väl är att _flitigt öfva sig_. Skaffa Er en förskrift, sådan som vanligen användes i skolorna, och välj dervid en, som Ni tycker har vacker stil eller sådan, som Ni sjelf önskar att förvärfva Er. Ni kan också, i stället för att köpa förskrift särskildt och papper särskildt, förskaffa Er en skrifbok, försedd med förskriftsrader. Öfva Er regelbundet att skrifva i en sådan bokäfven om Ni icke har tillfälle att skrifva mer än två eller tre rader hvarje gång. Bemöda Er alltid om att göra Er skrift i hvarje afseende så lika förskriftens som möjligt. Gör den hvarken gröfre eller finare, större eller mindre, hvarken mer lutande eller mer upprätt. Låt ert syftemål vara att få hvarje sida, då den är färdigskrifven, att se ut, som om förskriften skulle hafva blifvit öfverflyttad till hvarje linie.