Part 31

=Barbara= (bār´barā), Barbara, _Lat._, utländsk.

=Beatrice= (bī´atris), Beata, Beatrix, _Lat._, lycklig.

=Bertha= (bör´þa), Berta, _Ang. sax._, bjert, lysande.

=Blanche= (blansj), Blanka, Blanche, _Fr._, hvit, skön.

=Bridget= (brid´dj·t), Brigitta, _Ir._, skinande, glänsande.

=Caroline= (kār´ålin), Karolina, Lina, _Ang. sax._, ädelsinnad.

=Catharine= (kaþþ´·rin), Katarina, _Gr._, ren, kysk.

=Cecilia= (sässīl´ja), Cecilia, Sissa, _Lat._, svagsynt.

=Celia= (sīl´ja), Celia, _Lat._, svagsynt.

=Charlotte= (sjār´lått), Charlotta, Lotta, _Fr._, ädelsinnad.

=Chloe= (klå̱´ī), Kloë, _Gr._, grönskande.

=Clara= (klār´a), Klara, _Lat._, klar, lysande.

=Clarissa= (klariss´a), Klarissa, _Lat._, se =Clara=.

=Constance= (kån´stans), Konstantia, _Lat._, ståndaktighet.

=Cora= (kå̱´ra), Kora, _Gr._, jungfru, dotter.

=Cornelia= (kårnīl´ja), Kornelia, _Lat._, bet. osäker.

=Cynthia= (sin´þia), Cyntia, _Gr._, hörande till berget Cynthus.

=Deborah= (däbb´åra), Debora, _Heb._, bi.

=Delia= (dīl´ja), Delia, _Gr._, hörande till ön Delos.

=Diana= (dejēn´a), Diana, _Gr._, namn på jagtens och kyskhetens gudinna.

=Dinah= (dej´na), Dina, _Heb._, frikänd.

=Dora= (då̱r´a), Dora, _Gr._, gåfva.

=Dorothy= (dårr´åþi), Dorotea, _Gr._, Guds gåfva.

=Edith= (ī´diþ), Edit, _Ang. Sax._, lycka.

=Edna= (ädd´na), Edna, _Heb._, nöje, behag.

=Eleanor= (äll´in·r, äll´ian·r) Eleonora, _Ang. Sax._, fruktbärande; (andra: solens gåfva).

=Eliza= (ällej´ṡa), Elisa, } =Elizabeth= (iliṡṡ´abäþ), Elizabet, } _Heb._, hvars ed är vid Gud.

=Ella= (äll´a), Ella, Ellen, } =Ellen= (äll´n), Helena, Ellen, } se =Eleanor=.

=Emeline= (ämm´·lin), Emelina, _Gr._, harmonisk, behagfull.

=Emily= (ämm´ili), Emili, se föreg.

=Emma= (ämm´a), Emma, _Ital._, ädelsten, (andra: bi).

=Esther= (äss´t·r), Ester, _Gr._, stjerna.

=Eugenia= (jûdjī´nia), Eugenia, _Gr._, välboren.

=Eunice= (jû´nis), Eunice, _Gr._, lycklig seger.

=Euphemia= (jûfēm´ia), Eufemia, _Gr._, välfräjdad.

=Evangeline= (evan´djelin, evan´djelejn) Evangelina, _Gr._, som bringar glada underrättelser.

=Eve=, =Eva= (īv, īv´a), Eva, _Heb._, lifgifvande.

=Flora= (flå̱´ra), Flora, _Lat._, namn på blomstergudinnan.

=Florence= (flårr´·ns), Florentia, _Lat._, blomstrande.

=Frances= (fran´säṡ), Fransiska, _Fr._, af fransk börd.

=Georgiana= (djå̱rdjiann´a), Georgina, _Gr._, jordbrukerska.

=Gertrude= (g·r´trûd), Gertrud, _Lat._, stridsmö.

=Grace= (grēs), _Lat._, nåd, välbehag.

=Hannah= (han´na), Hanna, _Heb._, nådig.

=Harriet= (harr´i·t), Henrietta, se Henry.

=Helen= (häll´·n), Helena, Lena, Elin, _Gr._, fackla.

=Henrietta= (hänriätt´a), se Henry.

=Huldah= (h·l´da), Hulda, _Heb._, vesla.

=Ida= (ejd´a), Ida, _Ang. Sax._, lycka (andra: af sv. id).

=Irene= (ejrī´ne), Irene, _Gr._, fred.

=Isabella= (iṡabäll´a), _Heb._, kysk.

=Jane= (djēn), Johanna, _Heb._, nådegåfva af Jehova.

=Jemina= (djimej´na), _Heb._, dufva.

=Joan=, =Joanna= (djå̱n, djån´na), Johanna, se =Jane=.

=Josephine= (djå̱´ṡefin), Josefina, Fina, _Heb._, han tillägger.

=Judith= (djû´diþ), _Heb._, prisad.

=Julia= (djûl´ia), Julia, _Lat._, mjukhårig.

=Juliana= (djûlian´a), se föreg.

=Juliet= (djû´liät), Julia, se =Julia=.

=Katharine=, =Katherine= (kaþ´arin, kaþ´rin), Katrina, Karin, se =Catharine=.

=Laura= (lå̱´ra), Laura, _Lat._, lager.

=Lavinia= (lavīn´ia), Lavinia, _Lat._, af _lavare_, tvätta.

=Letitia=, =Lettice= (litisj´ia, lätt´is), Letitia, _Lat._, glädje.

=Lilly= (lill´i), Lilia, _Lat._, lilja.

=Louisa=, =Louise= (lûīṡ´a, lûīṡ´), Lovisa, _Fornt._, ryktbar i strid.

=Lucretia= (lûkrī´sjia), Lukretia, _Lat._, vinst, (andra: ljus).

=Lucy=, =Lucia= (lû´si), Lucia, _Lat._, ljus.

=Lydia= (lidd´ia), Lydia, _Gr._, lydisk (från Lydien).

=Mabel= (mē´b·l), intet motsv., _Lat._, älskvärd.

=Madeline= (mad´ilejn), Magdalena, Malin, Malla, _Heb._, från staden Magdala.

=Margaret= (mār´garit, mār´grit), Margaret, Märta, Greta, _Gr._, perla.

=Maria= (marej´a), Maria, Mia, Maja, _Arab._, tredska.

=Marion= (mār´ion), intet motsv., se föreg.

=Martha= (mār´þa), Marta, _Kald._, husbonde.

=Mary= (mē´ri), Maria, se =Maria=.

=Matilda= (matil´da), Matilda, Tilda, Milda } Maud (må̱d), förk. af Matilda ell. Magdalena. } _Fornt._, hjeltinna.

=May= (mē), af månaden Maj.

=Miranda= (miran´da), Miranda, _Lat._, beundransvärd.

=Miriam= (mir´iam), samma som Maria, se =Maria=.

=Nora= (nå̱´ra), Nora, Eleonora, _Gr._, solens gåfva.

=Olive=, Olivia (åll´iv, åliv´ia), Olivia, _Lat._, oliv.

=Patience= (pē´sjäns), Patientia, _Lat._, tålamod.

=Phebe=, =Phoebe= (fī´be), _Gr._, skinande, ljus.

=Phyllis= (fill´is), _Gr._, grönskande.

=Priscilla= (prissill´a), Priskilla, _Lat._, åldrig.

=Rachel= (rē´tj·l), Rakel, _Heb._, en tacka.

=Rebecca= (ribäck´a), Rebecka, _Heb._, snara.

=Rhoda= (rå̱´da), _Gr._, ros.

=Rosa=, =Rose= (rå̱´ṡa, rå̱ṡ), Rosa, _Lat._, ros.

=Rosalie= (rå̱ṡ´ali), Rosalie, _Fr._, liten ros.

=Rosamond= (rå̱ṡ´am·nd), Rosamunda, _Fornt._, rosenmun.

=Ruth= (rûþ), Rut, _Heb._, väninna.

=Salome= (salå̱´mi), Salome, _Heb._, fridfull.

=Sarah=, =Sara= (sē´ra), _Heb._, herskarinna.

=Selina= (silej´na), Selina, _Gr._, persilja.

=Sophia= (såfej´a), Sofia, _Gr._, visdom.

=Susan= (sû´ṡ·n), Susanna, Susen, } =Susanna= (sûṡan´na), Susanna, } _Heb._, lilja.

=Theodora= (þiådå̱r´a), Teodora, _Gr._, gåfva af Gud.

=Theodosia= (þiådå̱´sja), Teodosia, _Gr._, gåfva af Gud.

=Ursula= (ör´sjûla), Ursula, _Lat._, liten björnhona.

=Viola=, =Violet= (vej´åla, vej´ålätt), Viola, _Lat._, viol.

=Virginia= (v·rdjīn´ia), Virginia, _Lat._, jungfrulig, ren.

=Wilhelmina= (°ilhälmi´na), Vilhelmina, _Fornt._, gyllene hjelm.

=Winifred= (°inn´ifräd), Vinfrida, _Angl. Sax._, fredsälskande.

DE OLIKA FÖRENTA STATERNAS

VALSPRÅK OCH BINAMN

SAMT

DERAS INVÅNARES ÖKNAMN.

DE OLIKA FÖRENTA STATERNAS SAMT DERAS INVÅNARES VALSPRÅK OCH BINAMN.[3]

Namn. Valspråk. Statens binamn. Folkets öknamn.

=Alabama= “Here we rest.” (Här hvila vi.) Land of Flowers. (Blomsterlandet.) Lizards. (Ödlor.)[4]

=Arkansas= _Regnant populi_, “The people rule.” (Folket styr.) Bear State. (Björn-staten.) Bears. (Björnar.) Toothpickers. (Tandpetare.)

=California= _Eureka_, “I have found it.” (Jag har funnit det.) Golden State. (Den gyllene staten.) Gold hunters. (Guldjägare.)

=Colorado= _Nil sine numine_, “There is nothing without a providence.” (Det är intet utan en försyn.) Centennial State. (Hundraårs-staten.) Rovers. (Kringströfvare.) Centennials.

=Connecticut= _Qui transtulit sustinet_, “He who transplanted still sustains.” (Den som omplanterade, uppehåller.) Nutmeg state. (Muskott-staten.) Land of Steady Habits. (Landet med stadgade vanor.) Wooden Nutmegs. (Trämuskott.)

=Delaware= “Independence and Liberty.” (Oberoende och frihet.) Blue Hen State. (Blåhön-staten.) Diamond State. (Diamant-staten.) Muskrats. (Myskråttor.) Blue-Hen Chickens. (Blåhönskycklingar.)

=Florida= “In God is our trust.” (I Gud vår tillit.) Gulf State. (Golf-staten.) Peninsula State. (Halfö-staten.) Fly-up-the-Creeks. (De som fly uppför bäckdalarne.)

=Georgia= “Wisdom, Justice and Moderation.” (Vishet, rättvisa och måtta.) Cracker State. (Knäppar-staten.) Buzzards. (Ormvråkar; Hönshökar.) Crackers. (Knäppare.)

=Illinois= “State Sovereignty, National Union.” (Statens härskaremagt, nationel förening.) Sucker State. (Sugare-staten.) Prairie State. (Präri-staten.) Suckers.

=Indiana= (Intet valspråk.) Hoosier State. Hoosierdom. Hoosiers. (_Hoosier_ betecknar, enl. någras tolkning, en man af stor fysisk styrka.)

=Iowa= “Our liberties we prize and our rights we will maintain.” (Vår frihet sätta vi värde på och våra rättigheter skola vi uppehålla.) Hawkeye State. (Skarpöge-staten.) Hawkeyes. (De skarpsynte.)

=Kansas= _Ad astra per aspera_, “To the stars through difficulties.” (Genom svårigheter mot stjernorna.) Garden of the West. (Vesterns trädgård.) Jayhawkers. (Kan knappast öfversättas. _Jay_ bet. _Nötskrika_ och _Hawker_ är en person, som går omkring och säljer varor från hus till hus.)

=Kentucky= “United we stand, divided we fall.” (Förenade stå vi, söndrade falla vi.) Blue Grass State. (Blågräs-staten.) Corn Crackers. (Majsknäppare.)

=Louisiana= “Union and Confidence.” (Förening och förtroende.) Creole State. (Kreol-staten.) Pelicans. (Pelikaner.)

=Maine= _Dirigo_, “I lead.” (Jag visar vägen.) Pine Tree State. (Barrträds-staten.) Foxes. (Räfvar.) Down Easters. (Nedre-östboar.)

=Maryland= _Crescite et multiplicamini_, “Increase and multiply.” (Växen och mångfaldigens.) Old Line State. (Gamla linie-staten.) Craw Thumpers. (_Craw_ bet. kråka och _Thumper_ den som slår eller faller med ett doft ljud.)

=Massachusetts= _Ense petit placidam sub libertate quietem_, “With the sword she seeks quiet peace under liberty.” (Med svärdet söker hon lugn fred under friheten.) Old Bay State. (Gamla vik-staten.) Bay staters. (Invånare i Vik-staten.)

=Michigan= _Si quæris peninsulam amænam circumspice_, “If thou seekest a beautiful peninsula, behold it here.” (Om du söker en skön halfö, så se den här.) Wolverine State. (Järf-staten.) Wolverines. (Järfvar.)

=Minnesota= _L’Etoile du nord_, “The Star of the North.” (Nordens stjerna.) Gopher State. (_Gopher_ är ett djur, som gräfver gångar i jorden.) Gophers.

=Mississippi= (Intet valspråk.) Bayou State. (Lagun-staten.) Mudcat State. (Dykatt-staten.) Tadpoles. (Grodungar.) Mudcats. (Dy-katter, ett slags fisk.)

=Missouri= _Salus populi suprema lex est_, “The welfare of the people is the highest law.” (Folkets välfärd är högsta lag.) Bullion State. (_Bullion_ bet. omyntadt guld eller silfver.) Iron State. (Jern staten.) Bullions. (Se vidstående förklaring.)

=Montana= … … …

=Nebraska= “Equality before the law.” (Jemlikhet inför lagen.) Black-Water State. (Svart vatten-staten.) Bug Eaters. (Insekt-ätare.)

=Nevada= _Volens et potens_, “Willing and able.” (Villig och kraftig.) Silver State. (Silfver-staten.) Sage Hens. (_Sage hen_ bet. en fogelart af hönsfamiljen, Salviehöna.)

=New Hampshire= (Intet valspråk.) Granite State. (Granit-staten.) White Mountain Boys. (Hvita bergens gossar.) Granite Boys. (Granit-gossar.)

=New Jersey= (Intet valspråk.) … Clam Catchers. (Musslefångare; _clam_ är en ätlig mussla.)

=New York= _Excelsior_, “Still higher.” (Ännu högre.) Empire State. (Kejsar-staten.) Knickerbockers. (Detta ord bet. knäbyxor; det är också namnet på en framstående slägt.)

=North Carolina= (Intet valspråk.) Old North State. (Gamla nord-staten.) Turpentine State (Terpentin-staten.) Tar Heels. (Tjär-hälar.) Tuckoes.

=North Dakota= … … …

=Ohio= _Imperium in imperio_, “A government within a government.” (En regering inom regeringen.) Buckeye State. (Buckeye är en art hästkastanje, som växer i de vestra staterna.) Buckeyes.

=Oregon= _Alis volat propriis_, “She flies on her own wings.” (Hon flyger med egna vingar.) … Webfeet. (Simfötter.)

=Pennsylvania= “Virtue, Liberty, Independence.” (Dygd, frihet, oberoende.) Keystone State. (Slutstens staten.) Leatherheads. (Läderhufvuden.)

=Rhode Island= “Hope.” (Hopp.) Little Rhody. (Af namnet.) Gun Flints. (Bössflintor.)

=South Carolina= _Animis opibusque parati_, “Prepared in mind and resources.” (Med beredda sinnen och krafter.) Palmetto State. (Palm-staten; Palmetto är en palmart, som förekommer i de södra staterna.) Weasels. (Veslor.)

=South Dakota= … … …

=Tennessee= “Agriculture, Commerce.” (Åkerbruk, handel.) … …

=Texas= (Intet valspråk.) Lone Star State. (Den ensamma stjernans stat.) Beef-heads. (Kött-hufvuden.)

=Vermont= “Freedom and Unity.” (Frihet och enhet.) Green Mountain State. (Gröna bergens stat.) Green Mountain Boys. (Gröna bergens gossar.)

=Virginia= _Sic semper tyrannis_, “Ever so to tyrants.” (Alltid så åt tyrannerna.) Old Dominion. (Gamla området.) Beagles. (Harhundar.)

=Washington= … … …

=West Virginia= _Montani semper liberi_, “Mountaineers are always freemen.” (Bergsboarne äro alltid frie.) Loyal Highlands. (De laglydiga högländerna.) …

=Wisconsin= “Forward.” (Framåt.) Badger State. (Gräfsvins-staten.) Badgers. (Gräfsvin.)

[3] Åtskilliga af dessa valspråk och binamn äro mycket svåra, ja, nästan omöjliga, att återgifva på svenska. Vi hafva dock här gifvit en ordagrann öfversättning för att låta våra läsare, som icke hafva det förut, få åtminstone en föreställning om betydelsen af dessa valspråk och namn.

[4] Man bör komma i håg att dessa öknamn brukas i skämtsam betydelse, utan all ond afsigt.

FÖRTECKNING

ÖFVER

EGENDOMLIGA AMERIKANSKA ORD OCH UTTRYCK

SAMT

S. K. “SLANG”-UTTRYCK JEMTE DERAS BETYDELSE PÅ SVENSKA.

AMERIKANSKA ORD OCH UTTRYCK.

Ehuru det språk, som talas i Amerika är det engelska språket, så har dock en mängd originella och betecknande amerikanska ord och fraser uppstått, af hvilka de flesta måste läras särskildt för att af utländingar begripas. I de allra flesta ordböcker återfinnas de icke. Åtskilliga af dessa, som äro egendomliga endast för vissa trakter eller utgöra, hvad man skulle kunna kalla, provinsialismer hafva här icke blifvit upptagna; nedanstående förteckning innehåller endast sådana, som erhållit vidsträcktare spridning och allmännare användning.

=Aboard= (ombord). Den användning den nautiska termen _aboard_ erhållit i Förenta Staterna, äfven då det är fråga om förhållanden på land, är ganska egendomlig. Personer, som färdas på jern- eller spårvägar uppmanas att “_go aboard the cars_” (gå ombord på vagnarne), och konduktören utropar, när alla äro uppe: “_All aboard_” (Alla ombord!)

=Baggage-car= (engl. Luggage-van, sv. Packvagn). På amerikanska jernvägar användes det första, på engelska det andra af dessa uttryck. Likaså kallar amerikanaren “baggage” (packning), hvad som engelsmannen kallar “luggage.” _Se Freight._

=Barking up the Wrong Tree= (egentl. att göra ståndskall vid orätt träd.) _Se Tree._

=Bartender= (engl. Barmaid, sv. kypare, uppasserska.) Under det i England personer, som passa upp på källare och andra förfriskningsställen, i allmänhet äro kvinnor och benämnas “barmaids,” intagas dylika platser i Förenta Staterna af män, hvilka kallas “bartenders.”

=Bayou= (uttalas: bajû´). Ett uttryck, som leder sitt ursprung från de tidigare franska nybyggarne, och som betecknar dessa inlands laguner, så vanliga på stränderna af de vattendrag, som flyta till Mexikanska viken.

=Bee= (Bī). Den betydelse, som detta ord erhållit i Förenta Staterna, är helt och hållet betecknande för dem. Den tidige nybyggaren byggde vanligen sin stockkoja (_log cabin_) utan någon hjelp, men då han företog sig att bygga ett ordentligt hus, stälde han till en _raising_, såsom uppresandet af virket kallades. Alla grannarne lemnade då sitt biträde, och detta kallades “_a building-bee_” eller “_a raising-bee_.” På samma sätt finna vi uttrycken “_chopping-bee_” (hvilket på sv. skulle kunna återgifvas med “vedhuggningskalas”), “_husking-bee_” (majsrensningskalas) o. s. v.

=Bee-line=. Bijägaren har riktat engelska språket med frasen “_to strike a bee-line_.” Ett energiskt bemödande eller hastigt, direkt lopp mot ett visst mål kallas “_to make a bee-line_” för detta mål.

=Blaze, Blazing=. I Virginia voro förläningar af regeringen vanligen “_blazed out_,” eller “_blazoned_” (utmärkta) genom att hugga några märken i barken af ett träd. Ordet, som är af franskt ursprung (från det franska _blason_) har öfvergått till en amerikanism; en nykomling “_blazes out_” (utmärker) sin företrädesrätt på trädstammar eller dödar (_deadens_) ett träd för samma ändamål genom att i barken hugga en ring rundt omkring detsamma (_by ringing it_), så att saften hindras från att uppstiga (jmf. det sv. “bleka” ell. “blecka” träden).

=Blizzard=. Ett modernt amerikanskt ord, som antagligen är mer eller mindre ljudhärmande (onomatopoiätiskt). Ord, som erinra om detta, äro _blow_, _blast_, _blister_, _bluster_. Det franska _blesser_ (såra) har också blifvit föreslaget såsom ursprungsord, men det gifves föga skäl för att antaga ett franskt ursprung. Såsom betecknande en rasande snöstorm blef ordet allmänt användt i amerikanska tidningar under den stränga vintern 1880-1881; och i enstaka fall förekom ordet tidigare med samma betydelse.

=Blue Envelope= (blått kuvert). Några af de stora amerikanska jernvägarne använda olika färgade kuvert för olika grenar af sina affärer. Vid några af dessa brukas ett blått kuvert för att lemna underrättelse om afsked. Häraf härleder sig frasen “_to get the blue envelope_,” som sålunda betyder förlust af en anställning. Ett gult kuvert brukas äfven understundom.

=Bogus= (Counterfeit, Fraudulent; sv. falsk, efterapad). Den sannolikaste förklaringen af detta mycket vanliga uttryck är, att namnet Borghese, som en på sin tid ovanligt framgångsrik svindlare antagit, under tidernas lopp icke endast förvreds till _Bogus_, utan slutligen kom att beteckna allt, som var falskt och svekfullt. Uttrycket spreds hastigt öfver hela unionen och är nu en af de allmännaste amerikanismer.

=Bonanza.= En spansk term, som betyder det samma som _Placer_ (se detta). Det är en sjöfartsterm och betecknar vackert väder till sjös. Om läsaren vill slå upp i en engelsk bibel Matt. 8: 26, så skall han finna, att sedan Frälsaren näpst vädret och hafvet “_there was a great calm_.” Och om man uppsöker samma ställe i en spansk öfversättning, så finnar man samma fras återgifven med “_una grande bonanza_.” Det är lätt att förstå, huru ordet erhöll sin figurliga betydelse och kom att beteckna ett lyckligt lugn och ett godt hopp efter ett ansträngande sökande.

=Boss= (Master, Employer, Leader; sv. Förman, Bas). Ordet “boss” härledes af det holländska _baas_. Från början användt i sin ursprungliga betydelse af herre eller uppsyningsman, blef det senare brukligt att tala om en “_boss tailor_” eller en “_boss carpenter_” utmärkande en handtverkare, som använde flera personer såsom arbetare. Snart erhöll ordet vidsträckt popularitet. Det har också öfvergått till ett verb, och “_to boss a job_” är ett vanligt uttryck för att åtaga sig ett arbete. Ordet har äfven öfvergått i politiken. Hufvudmannen för ett parti, ledaren af en intrig, upphofsmannen till en motion i kongressen kallas hvar och en “_the boss_.” Uttrycket är nu i bruk från St. Lawrence viken till Mexikanske golfen, från New York till San Francisco.

=Bottoms= (bottnar). Den bördigaste marken ligger vanligtvis utefter något vattendrags lopp eller, såsom det uttryckes, “_in the river bottom_.”

=Boy= (gosse). I södern blefvo husets och stallets tjenare allmänt kallade “_boys_” oberoende hvilken deras ålder var. Häraf uppstod den vanan att dubba den manliga hjelpen i amerikanska hotell till “boys,” såsom “_the bell-boy_” (springgossen), “_the waiter-boy_” (uppassaren), äfven om de äro gråhårsmän.

=Broke= (bruten, utarmad). “_Flat broke_,” “_Dead broke_” eller “Gone broke” äro likbetydande uttryck, som beteckna en utfattig eller bankrutterad ställning. “_Busted_” sprängd är likaledes ett mindre elegant, men icke mindre kraftigt uttryck för samma sak. Det leder sitt ursprung från spelarens språk, “_breaking the bank_” (spränga banken).

=Buggy=, i England ett litet tvåhjuligt enbetsåkdon, som knappast förekommer i våra dagar, betecknar i Amerika kanske det mest använda af alla åkdon. Det har fyra hjul, men endast ett säte samt förekommer både med och utan kur (sufflett) öfver.

=Bummer.= Till och med språkforskare blifva måhända förvånade öfver att höra, att ordet “_bummer_” är icke allenast icke ett “slang” ord, utan är icke ens af rent amerikanskt ursprung. Det träffas nämligen i engelska tidningar under formen “_bummaree_” så tidigt som år 1600. Ursprungligen menades dermed en person, som färdades omkring och sålde fisk utom den vanliga torgplatsen. Som sådana personer betraktades såsom bedragare af de regelbundna handlandena, blef uttrycket en föraktlig benämning för en oredlig person med oregelbundna vanor. Ordet uppträdde först i Förenta Staterna på femtitalet i Californien samt spred sig österut, tills det under inbördeskriget kom i allmänt bruk.

=Bushwhacker.= Ordet “_bush_” har på några orter, särskildt i Australien och Syd-Afrika erhållit betydelsen af en trakt rik på träd och småskog. Det är knappast troligt, att termen är en ren amerikanism; ehuru uttrycket knappast är kändt i England, förekommer det i Australien och Syd-Afrika. Ursprungligen användes det för att beteckna framdrifvandet af en båt genom att draga i buskarne på flodens strand och blef sedan ett uttryck för laglösa personer och sådana, som för att undgå rättvisan togo sin tillflyckt till skogs- och buskmarker.

=Busted.= _Se Broke._

=Butte.= Ett ord af franskt ursprung, som öfver hela vestern brukas för att beteckna enstaka höjder eller jordbankar af obetydlig höjd. Det användes äfven såsom verb och utmärker afskärandet af något föremål med ett slött verktyg.

=Call= (kallelse). En amerikansk prestman, som åstundar ett verksamhetsfält, väntar på “_call_” eller inbjudning från en församling att komma och taga dess andliga vård om hand. Då kallelsen antages, så är han stadfästad i sitt embete (“_settled_”) och erhåller en faststäld lön.

=Campaign= (Contest; sv. kampanj). Det i England brukliga uttrycket “election contest” (valstrid) heter i Amerika “a political campaign” (politisk kampanj).

=Camp-meeting.= En församling i det fria. Öfver allt i Förenta Staterna hållas möten för religiösa ändamål, i synnerhet för bön och predikande, vanligen sommartiden i lundar. Det är ett uteslutande amerikanskt bruk.

=Cars= (Carriages; sv. vagnar). På amerikanska jernvägar kallas passagerarvagnarne för “_cars_” eller “coaches,” medan de i England benämnas “_carriages_.” _Se Horse-car._

=Cattle= (boskap). I England brukas detta ord om alla djur, som tjena till föda eller användas såsom dragare, men i Amerika betecknar det djur endast af oxslägtet.

=Cattle-ranges= (betesmarker för boskapen) utgöras af dessa väldiga landsträckor i vestern eller syd-vestern, hvarpå boskapen ströfvar omkring och söker sin föda.

=Chores= (uttalas Tjå̱rs). En ren amerikanism, som utgör ett gemensamt namn på alla de mångfaldiga olika göromål omkring huset och farmen, som dagligen behöfva skötsel.