The Oera Linda Book, from a Manuscript of the Thirteenth Century

Part 21

Chapter 212,105 wordsPublic domain

Alsa ringen Askar fon Rêintja hjra bodon fornom ho tha Juttar nygath wêron, sand hi bistonda bodon fon sinant wegum nêi tha kåning fon Hals. Thåt skip, wêrmith tha bodon gvngon, was fvl lêden mith fâmna syrhêdum ånd thêr by wêr en golden skild, hwêrvppa Askar his dânte kunstalik was utebyld. Thissa bodon mosten frêja jêf Askar thes kåning his toghter Frêthogunsta to sin wif håve machte. Frêthogunsta kêm en jêr lêter to Stâveren, bi hjara folgar wêre âk ênen Mâgy, hwand tha Juttar wêron sunt lông vrbrud. Kirt åfter that Askar mith Frêthogunsta bostigjath was, wårth thêr to Stâveren êne scherke bvwad, inna thju scherke wrdon tjoda drochten lykanda byldon stålth mith gold trvch wrochtne klâthar. Ak is er biwêrath that Askar thêr nachtis ånd vntydis mith Frêthogunsta fâr nitherbuwgade. Men sâ fül is sêkur, thju burch Stavia ne wårth navt wither vpebvwed. Rêintja was al to bek kvmen, ånd gvng nydich nêi Prontlik thju Moder et Texland bârja. Prontlik gvng to ånd sand allerwêikes bodon thêr ûtkêthon, Askar is vrjêven an afgodie. Askar dêde as murk-i-t navt, men vnwarlingen kêm thêr êne flâte ût Hals. Nachtis wrdon tha fâmna ût-êre burch drywen, ånd ogtins kvn mån fon thêre burch allêna êne glandere hâpe sjan. Prontlik ånd Rêintja kêmon to my vmb skul. Thå ik thêr åfternêi vr nêi tochte, lêk it my to, that it kwâdlik fâr min stât bidêja kvste. Thêrvmbe håvon wi to sêmne êne lest forsonnen, thêr vs alle bâta most. Sjan hyr ho wi to gvngen send. Middel in-t Krylwald biasten Ljvwerde lêith vsa fly jeftha wêra, thêr mån allêna thrvch dwarlpâda mêi nâka. In vppa thjus burch hêd ik sunt lônge jonga wâkar stald, thêr alle êne grins an Askar hêde, ånd alle ôra månniska dânath halden. Nv wast bi vs âk al sa wyd kvmen, thåt fêlo wyva ånd âk manna al patêrade vr spoka, witte wyva ånd uldermankes, lik tha Dênamarkar. Askar hêde al thissa dwâshêde to sin bâta anwenth ånd thåt wildon wi nv âk to vsa bâta dva. Bi-ne thjustre nacht brocht ik tha fâmna nêi thêre burch ånd dânâ gongen hia mith hjara fâmna in thrvch tha dwarl-pâda spokka in wttta klâthar huled, sâ that thêr afternêi nên månnisk mâra kvma ne thvrade. Tha Askar mênde thåt-er thu hônda rum hêde, lêt-i tha Mâgjara vnder allerlêja nôma thrvch ovir sina stâta fâra ând bûta Grênegâ ând bûta mina stât ne wrdon hja nårne navt ne wêrath. Nêi that Askar alsa mith tha Juttar ånd tha ôra Dênamarkar forbonden was, gvngon hja alsêmina râwa; thach that neth nêne gode früchda bâred. Hja brochton allerlêja vrlandiska skåta to honk. Men just thêr thrvch nildon thåt jong folk nên ambacht lêra, nach vppa tha fjeldum navt ne werka, sâ that hi to tha lersta wel slâvona nimma moste. Men thit was êl al åjen Wralda his wille ånd åjen Fryas rêd. Thêrvmbe kv straf navt åfterwêga ne bilywa. Sjan hyr ho straffe kvmen is. Ênis hêdon hja to sêmine êne êle flâte wnnen, hju kêm fon ûta Middelsê. Thjus flâte was to lêden mith purpera klâthar ånd ôra kostelikhêd, thêr alle fon of Phonisja kêmon. Thåt wraka folk thêre flâte wårth bisûda thêre Sêjene an wal set, men thåt stora folk wårth halden. Thåt most ra as slâvona thianja. Tha skêneste wrdon halden vmbe vppet land to bilywane ånd tha lêdliksta ånd swartste wrdon an bord halden vmbe vppa tha benka to rojande. An-t Fly wårth tha bodel dêlath, men svnder hjara wêta wårth âk hjara straf dêlath. Fon tha månniska thêr vppa tha vrlandiska skepum stalt wêron, wêron sex thrvch bukpin felth. Mån tochte thåt et eta ånd drinka vrjêven wêre, thêrvmbe wårth alles ovir bord jompth. Men bûkpin reste ånd allerwêikes, hwêr slâvona jeftha god kêm, kêm âk bûkpin binna. Tha Saxmanna brochten hju ovir hjara marka, mith tha Juttar for hju nêi Skênland ånd alingen thêre kâd fon tha Balda-sê, mith Askar his stjûrar for hju nêi Britanja. Wi ånd tham fon Grênegâ ne lêton nên god ner minniska ovir vsa pâla navt ne kvma, ånd thêrvmbe bilêwon wi fon tha bûkpin fry. Ho fêlo månniska bûkpin wêirâpth heth, nêt ik navt to skrywane, men Prontlik thêr et åfternêi fon tha ôra fâmna hêrde, heth my meld, thåt Askar thûsandmel mâra frya månniska ût sina stâtum hulpen heth, as er vvla slâvona inbrochte. Thâ pest far god wyken was, tha kêmon tha fri wrden Twisklandar nêi thêre Rêne, men Askar nilde mith tha forstum fon thåt vvla vrbasterde folk navt an êne lyne navt ne stonda. Hi nilde navt ne dâja, that hja skoldon hjara selva Fryas bern hêta, lik Rêintja biboden hêde, men hi vrjet thêrbi that-i selva swarte hêra hêde. Emong tha Twisklandar wêron thêr twâ folkar, thêr hjara selva nêne Twisklandar hêton. Thåt êne folk kêm êl fêr ût-et sûd-âsten wêi, hja hêton hjara selva Allemanna. Thissa nôma hêdon hja hjara selva jêven, thâ hja jeta svnder wiva inna tha walda as bannane ommedwarelde. Lêtar håvon hja fon-et slâvona folk wiva râvath, êvin sa tha Hlithâwar, men hja håvon hjara nôme bihalden. Thåt ôra folk, thåt mâra hêinde ommedwarelde, hêton hjara selva Franka, navt vmbe that hja fry wêron, men Frank alsa hêde thene êroste kåning hêten, tham him selva mith hulpe fon tha vrbrûda fâmna to ervlik kåning ovir sin folk mâkad hêde. Tha folkar tham an him pâladon, hêton hjara selva Thjoth-his svna, that is folk-his svna, hja wêron frya månniska bilêwen, nêidam hja nimmer ênen kåning ner forste nach mâster bikånnna nilde, as thene jenge tham by mêna willa was kêren vppa thêre mêna acht. Askar hêde al fon Rêintja fornommen, that tha Twisklandar forsta mêst alti in fiandskip ånd faitha wêron. Nw stald-i hjam to fâra, hjâ skolde ênen hêrtoga fon sin folk kjasa vmbe that-er ang wêre seid-er that hja skolde mit manlik ôtherum skoldon twista ovir-et mâsterskip. Ak sêid-er kvndon sina forsta mith-a Golum sprêka. Thåt sêid-er wêre âk Moder his mêne. Thâ kêmon tha forsta thêra Twislandar to ekkôrum ånd nêi thrija sjugun etmelde kêron hja Alrik to-ra hertoga ut. Alrik wêre Askar his nêva, hi jef him twên hvndred skotse ånda hvndred thêra storosta Saxmanna mith to lifwêra. Tha forsta moston thrija sjvgun fon hjara svnum nêi Stâveren senda to borg hjarar trow. To nv was alles nêi winsk gvngen, men thâ mån ovire Rêne fara skolde, nildon thene kåning thêra Franka navt vnder Alrikis bifêla navt ne stonda. Thêrthrvch lip alles an tha tys. Askar thêr mênde thåt alles god gvng, lande mith sina skêpa anna tha ôre syde thêre Skelda, men thêr was was man long fon sin kvmste to ljucht ånd vppa sin hod. Hja moston alsa ring fljuchta as hja kvmen wêron, ånd Askar wrde selva fath. Tha Gola niston navt hwa hja fensen hêde, ånd alsa warth hi åfternêi ûtwixlath fori ênnen hâge Gol, thêr Askar his folk mith forath hêde. Thawila thåt-et alles bêrade, hlipon tha Mâgjara jeta dryster as to fâra ovir vsa bûra ra landa hinna. By Egmvda hwêr to fâra tha burch Forâna stân hêde, lêton hja êne cherka bvwa jeta grâter ånd rikar as Askar to Stâveren dên hêde. Afternêi sêidon hja that Askar thju kåse vrlêren hêde with tha Gola, thrvchdam et folk navt lâwa navt nilde, that Wodin hjam helpa kvste, ånd that hja him thêrvmbe navt anbidda nilde. Forth gvngon hja to ånd skâkton jonga bern tham hja by ra hildon ånd vpbrochten in tha hemnissa fon hjara vrbruda lêre. Wêron thêr månniska tham

NOTES

[1] Compare G. Meerman, Admonitio de Chartæ nostralis origine. Vad. Letteroef. 1762. P. 630.

J. H. de Stoppelaar, Paper in the Netherlands. Middelburg, 1869. P. 4.

[2] Min-erva was called Nyhellenia because her counsels were ny and hel, that is, new and clear. In Paul's epitome of S. Pomponius Festus, de verborum Significatione, we find "Min-erva dicta quod bene moneat." See Preller, Roman Mythology, p. 258.

[3] Felt, very thin and compressed, with a smooth surface.

[4] 3449 - 1256 is 2193 before Christ.

[5] Magy, King of the Magyars or Finns.

[6] Nêsa, contraction for ne wêsa, nilde for ne wilde, nête for ne wête.

[7] Oni, in Old Dutch, is one; in German, ohne.

[8] Mong, among, or emong, is, in Dutch, onder; in English, among.

[9] Falikant, or fâ likande, is very improbable or unlikely.

[10] Wr-alda, always written as a compound word, meaning the Old Ancient, or the Oldest Being.

[11] Od, the root of the Latin odi, I hate.

[12] Nylof; the colour of new foliage, bright green.

[13] The market dues were paid in kind.

[14] Stjurar, from this is derived the word Sturii in Pliny.

[15] Prentar, still used in Texel to designate a pilot's apprentice.

[16] Minno, Minos (the Ancient).

[17] Nyhellenia or Nehalennia.

[18] Krekaland, the Krekenland means Magna Grecia as well as Greece.

[19] Fâsta is Vesta, or the Vestal Virgins.

[20] Stjurar, in Latin Sturii.

[21] Sêkåmpar, in Latin Sicambri.

[22] Angelara, in Latin Angli.

[23] Mârsata, in Latin Marsacii.

[24] Aldland, in Latin Atlantis.

[25] Skênland or Scandinavia.

[26] 2193-101 is 2092 before Christ.

[27] Goda-hisburch is Gothenburg.

[28] Alderga is Ouddorp, near Alkmaar.

[29] Lumkamâkja bithêre Emuda is Embden.

[30] Amering, still in use in North Holland to signify a breath or a twinkling of an eye.

[31] Kâtsgat is the Kattegat.

[32] Wodin is Odin or Wodan.

[33] Kâdik is Cadiz.

[34] 2193 - 193 is 2000 years before Christ.

[35] Thyrhisburch is Tyre.

[36] Thyr is the son of Odin.

[37] Almanaland is Ameland.

[38] Wyringgâ is Wieringen.

[39] Missellja is Marseilles.

[40] Gola are the Galli or Gaula.

[41] Walhallagara is Middelburg, in Walcheren.

[42] 2193-563 is 1630 years before Christ.

[43] Myk is a word still used in Walcheren.

[44] Kâlta Min-his, Minnesdaughter.

[45] Sêjene is the Seine.

[46] Kåltana are the Celts.

[47] Jonhis êlanda--John's Islands, or the Pirates' Isles.

[48] Athenia is Athens.

[49] Here follows the narrative contained in pages from 48 to 56.

[50] Sêkrops is Cecrops.

[51] Strête, at present restored as the Suez Canal. Pangab is the Indus.

[52] 2193 - 1005 is 1188 before Christ.

[53] Walhallagara is Walcheren.

[54] Kalip, called by Homer Kalipso.

[55] Dêna marka, the low marches.

[56] 2193 - 1602 is 591 years before Christ.

[57] Refer to p. 4.

[58] Medemi lacus, Lake of Medea's laughter.

[59] Grênegâ is Groningen.

[60] Dokhem is Dokkum.

[61] Lindasburch, on Cape Lindanaes, Norway.

[62] Gürbam. C. Niebuhr, Travels, vol. i. p. 174. The bagpipe is called by the Egyptians Sumâra el Kürbe.

[63] To hnekka, a high petticoat reaching up to the neck.

[64] Cf. Hegel a. h. l.

[65] Lions in Europe, see Herodotus, vii. 125.

[66] Swetsar are Swiss.

[67] Fryasburch is Freiburg.

[68] Lydasburch is Leyden, the city.

[69] Flyt, jeftha mâre, is a lake or sea.

[70] Forana is Vroonen.

[71] Engamuda is Egmond.

[72] Diodorus Siculus, v. 27, on the Gauls.

[73] Mannagârdaforda is Munster.

[74] 2193 - 1888 is 305 before Christ.

[75] Since 587 before Christ. See pages 110 and 112.

[76] 303 before Christ.

[77] Barnpila, De falarica, Livy, xxi. 8.

[78] Alexander at the Indus, 327 before Christ. 327 + 1224 is 1551 before Christ.

[79] 305 before Christ.

[80] Joi en trâst. At Scheveningen you still hear "Joei en troos." Joi is the French joye.

[81] 2193 - 1600 is 593 years before Christ.

[82] Kasamyr is Kashmere.

[83] Jes-us--not to be confounded with Jesus any more than Krisen (Krishna) with Christ.

[84] Balda jefta kvade sê is the Baltic. Juttarland is Jutland.

[85] Zeeland is the Danish Islands.

[86] See page 124.

[87] Phonisjar are Punics or Carthaginians.

[88] See page 11.

[89] 263 before Christ.

[90] Hamconius, page 8. Suobinna.

[91] See page 150.

[92] Delta, still in use in North Holland for swampy land.

[93] Aken, Aken.

[94] Diodorus Siculus, V. 28.

[95] Here the copyist, Hiddo oera Linda, has turned over a leaf too much, and has thus omitted two pages.

[96] See page 164.

[97] Here there are wanting in the manuscript twenty pages (perhaps more), in which Beeden has written about the King, Adel the Third, called Ubbo by the writers of our chronicles.

[98] Here the writing of Beeden ends. In the manuscript two successive pages are missing according to the paging, but no doubt there are more wanting. The abrupt opening of what follows shows that the beginning of the following writing has been lost, and, in consequence, also the notification of the name of the writer, who may have been a son or a grandson of Beeden.

[99] Phonsiar are Carthaginians.

[100] Hals is Holstein.