Part 6

+--------------+---------------------------------+-----------------------+ | | IMPORT: | EXPORT: | | +---------+-----------------------+-----------------------+ | |tullsats | ton[*] | ton[*] | | | +-------+-------+-------+-------+-------+-------+ | | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 | +--------------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+ |Kemiska produkter | | | | | | | | | | | | | | | | | Ammoniaksalter: | | | | | | | | Salmiak | fri | 208 | 170 | 184 | 2 | 1 | -- | | Kolsyrad ammoniak | | | | | | | | | 7 ö/100 | 154 | 142 | 172 | -- | -- | -- | | Salpetersyrad » | | | | | | | | | 10 ö/100| 41 | 26 | 43 | 100 | -- | -- | | Arseniksyrlighet | | | | | | | | | fri | 17 | 16 | 20 | -- | -- | -- | | Blodlutssalt | | | | | | | | | | fritt | 15 | 17 | 21 | -- | -- | -- | | Blyglete | » | 250 | 230 | 212 | 11 | 20 | 6 | | Blysocker | » | 68 | 65 | 74 | -- | -- | -- | | Borsyra | fri | 77 | 82 | 79 | -- | -- | -- | | Brom o. salter däraf | | | | | | | | | fria | 10 | 19 | 10 | -- | -- | -- | | Celluloid |oarb. fri| 40 | 45 | 58 | -- | 3 | 6 | | Cyankalium | fritt | 3 | 3 | 4 | -- | -- | -- | | Emaljmassa | fri | 86 | 91 | 96 | -- | -- | -- | | Fosfor | » | 47 | 70 | 79 | 2 | 34 | 1 | | Garfsyra | » | 4051 | 4612 | 4627 | 8 | 3 | 156 | | Jod o. salter däraf | | | | | | | | | fria | 3 | 3 | 3 | -- | -- | -- | | Kali, kaustikt | | | | | | | | | fritt | 2234 | 2251 | 2486 | 89 | 268 | 209 | | kolsyradt| » | 1184 | 1133 | 1082 | 20 | 11 | 14 | | kromsyradt | | | | | | | | | » | 90 | 108 | 114 | -- | 1 | 2 | | salpetersyradt | | | | | | | | | » | 415 | 237 | 213 | 1 | 1 | -- | | svafvelsyradt | | | | | | | | | » | 9 | 1 | 1 | -- | -- | -- | | vinsyradt| » | 24 | 19 | 24 | -- | -- | -- | | Kamfer | fri | 14 | 15 | 12 | -- | -- | -- | | Klorkalk | » | 1618 | 2729 | 2455 | 45 | -- | -- | | Koboltoxid | 1 kr/kg | 2 | 2 | 2 | -- | -- | -- | | Kollodium | 2 kr/kg | 4 | 4 | 4 | -- | -- | -- | | Kopparoxid o. kopparaska | | | | | | | | fria | 1 | 1 | 1 | 3 | 2 | -- | | Magnesia och dess salter | | | | | | | | » | 264 | 459 | 1233 | 4 | 5 | 4 | | Natron, borsyradt | | | | | | | | | fritt | 299 | 294 | 321 | 1 | 1 | 10 | | kaustikt | » | 2112 | 1489 | 1478 | 7 | 4 | 4 | | kolsyradt | | | | | | | | | » | 11898 | 13592 | 14974 | 45 | 29 | 13 | | kromsyradt | | | | | | | | | » | 9 | 13 | 14 | -- | -- | -- | | salpetersyradt } | | | | | | | | (Chilesalpeter)} | | | | | | | | | » | 19361 | 22946 | 27174 | -- | -- | 4 | | svafvelsyradt | | | | | | | | | » | 17596 | 16934 | 19948 | 1 | 221 | 16 | | svafvelsyrligt o. undersvafvelsyrligt} | | | | | | » | 396 | 181 | 226 | -- | -- | -- | | ättiksyradt | | | | | | | | | 10 ö/kg | 34 | 55 | 42 | -- | -- | -- | | Nitrobenzol | 10 ö/kg | 60 | 47 | 68 | -- | -- | -- | | Paraffin | fri | 1103 | 1341 | 1680 | -- | -- | -- | | Saltsyra | » | 2008 | 2418 | 2794 | -- | -- | -- | | Stearin (-syra) | | | | | | | | | 9 ö/kg | 52 | 179 | 183 | -- | -- | -- | | Svafvel | fritt | 18248 | 18631 | 22745 | 4 | 4 | 12 | | Tennsalter | fria | 1 | 2 | 2 | -- | -- | -- | | | | | | | | | | |Färger o. färgningsämnen: | | | | | | | | | | | | | | | | Anilin, alizarin o. a. tjärfärger | | | | | | | fria | 674 | 839 | 778 | 1 | 3 | 2 | | Indigo, kochenill m.m. | | | | | | | | » | 53 | 46 | 47 | -- | 1 | -- | | Smör- o. ostfärg | | | | | | | | | » | 15 | 12 | 14 | -- | -- | -- | | Blyhvitt | fritt | 511 | 513 | 559 | 13 | 10 | 23 | | Zinkhvitt | » | 3032 | 3091 | 3691 | 17 | 14 | 38 | | Bronspulver | » | 18 | 11 | 15 | 1 | 1 | 1 | |[!]Andra färger och färgningsämnen | | | | | | | div. | 1648--| 1554--| 1407--| 62--| 49--| 80--| | | | | | | | | | |[!]Kemiska preparat ej spec. | | | | | | | | 15 % | 593--| 749--| 788--| 1920--| 1635--| 1352--| |[!]Fosforsyra | 5 % | 8--| 3--| 3--| -- | -- | -- | |[!]Lapis | 5 % | 17--| 18--| 28--| -- | -- | -- | |[!]Lerjordshydrat | | | | | | | | | fritt | 25--| 24--| 9--| 17--| 6--| -- | |[!]Sackarin | » | 3--| 8--| 24--| -- | -- | -- | |[!]Vitriol | 10 % | 17--| 24--| 18--| 349--| 492--| 235--| |[!]Apoteksvaror, ej förut upptagna | | | | | | | fria | 586--| 808--| 704--| 7--| 4--| 8--| | | | | | | | | | |Metaller oarb. ell. någ. arb. | | | | | | | | | | | | | | | |Järn och stål: oarb. inkl. stänger, plåt och valstråd | | | | | div. | 108927| 109110| 129415| 306346| 369918| 379300| | räls, fasonjärn o. bult | | | | | | | | » | 88172 | 85136 | 70529 | 151 | 110 | 324 | | rör | » | 18561 | 20530 | 21406 | 10081 | 11046 | 13890 | | spik | » | 218 | 166 | 140 | 4171 | 5374 | 5933 | | tråd, dragen | » | 3246 | 1624 | 1229 | 1825 | 1582 | 2748 | | gröfre gjutgods | | | | | | | | | » | 1544 | 2310 | 3285 | 1177 | 1313 | 1439 | | | | | | | | | | |Koppar och legeringar: oarb., plåt o. stänger | | | | | | » | 6976 | 6482 | 8898 | 1396 | 2654 | 2662 | |Zink, oarb. plåt och tråd | | | | | | | | fria | 3705 | 3765 | 4484 | 332 | 294 | 410 | |Bly, oarb. plåt och tråd| | | | | | | | | » | 2849 | 2823 | 3457 | 270 | 512 | 531 | |Tenn, oarb. | fria | 719 | 595 | 819 | 46 | 34 | 51 | | | | | | | | | | |Antimon eller spetsglans | | | | | | | | fria | 67 | 67 | 94 | 4 | 3 | 5 | | | | | | | | | | |Råämnen etc: | | | | | | | | | | | | | | | | | | Asbest | fri | 356 | 140 | 288 | 16 | 2 | 2 | | Asfalt, nativ eller konstgjord | | | | | | | | » | 6243 | 4760 | 7134 | --| --| --| | Ben, oarb. | » | 3167 | 2106 | 2703 | --| --| --| | Blyerts (grafit) | | | | | | | | | » | 213 | 205 | 255 | 7| 23| 12| | Fosfat, rå, o. ej spec. gödningsämnen | | | | | | | » | 66401 | 73279 | 71769 | --| --| --| | Färg- o. garfträ etc. | | | | | | | | färgträ | fritt | 747 | 944 | 181 | --| --| --| | quebrachoträ | | | | | | | | | » | -- | -- | 4186 | --| --| --| | galläpplen | fria | 13 | 18 | 16 | --| 3| 3| | garfskidor | fria | 850 | 1058 | 1320 | --| --| --| | bark i m³ | fri | 1604 | 3901 | 2127 | 10414| 11258| 6792| | Gummi, nativt, alla slag | | | | | | | | fritt | 269 | 230 | 299 | --| --| --| | Glasskärf | fri | 2147 | 1552 | 1940 | 166| 226| 101| | Jordarter, kritjord, trippel etc. | | | | | | | fria | 291 | 666 | 236 | 377| 86| 11| | Klorkalium | fritt | 1594 | 1296 | 1986 | 22| --| --| | Kalisalter, andra Stassfurter | | | | | | | | fria | 59750 | 71102 | 75858 | --| --| --| | Kautschuk o. guttaperka, oarb. | | | | | | | | fria | 634 | 829 | 809 | --| --| --| | Kinabark | fri | 1 | 1 | 1 | --| --| --| | Koksalt, raff. bords- | | | | | | | | | fritt | 4615 | 3889 | 3700 | 2| --| 9| | andra slag i m³ (1 m³=c:a 0,97 ton) | | | | | | | » | 86842 | 90389 | 91073 | --| --| --| | Korkbark och korkämnen | | | | | | | | | fri | 2458 | 2472 | 2155 | --| --| --| | Kork, bearb. | div. | 61 | 37 | 35 | --| --| --| | Krita, malen i m³ | | | | | | | | | fri | 1012 | 1331 | 1078 | 220669| 77| --| | malen, slammad i ton | | | | | | | | |1,00 kr | | | | | | | | | /100 kg | 72 | 59 | 68 | 3516| 6828| 7227| | Linfrö | fritt | 19648 | 20304 | 20298 | --| --| --| | Mineral, div. ej spec. | | | | | | | | | fria | 54508 | 90588 | 83328 | 2041| 2153| 1674| | Järnmalm | fri | -- | -- | -- |3065522|3316627|3661218| | Kopparmalm | » | -- | -- | -- | 748 | 2136 | 1841 | | Zinkmalm | » | -- | -- | -- | 44259 | 51765 | 45380 | | Nikt | » | 5 | 7 | 6 | -- | -- | -- | | Slagg, ej gödn. ämne | | | | | | | | | » | 50 | 15 | 94 | 27767 | 20480 | 26768 | | Smärgel | » | 221 | 271 | 284 | 1 | 1 | -- | | Tenn o. blyaska | | | | | | | | | » | 74 | 37 | 45 | 6 | 22 | 68 | | Tungspat | » | 392 | 264 | 559 | -- | 1 | 10 | | Stenkol | | | | | | | | | {i m³ | fria |4209782|4121856|4648605| 756 | 531 | 1690 | | {i ton (om 1 m³ = 0,8 ton) | | | | | | | | fria |3367826|3297485|3718884| -- | -- | -- | +--------------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+

[Anmärkning *: Där icke annorlunda angifves.]

[Anmärkning !: Andra färger ... Apoteksvaror: värde i tusental kronor.]

* * * * * * * * *

Den officiella statistiken måste begagnas med försiktighet, om missuppfattningar skola kunna undvikas. Uti afdelningen »Fabriker och handtverk» förekomma nämligen en del dubbelräkningar. En fabrik tillverkar per år t.ex. 5000 ton svafvelsyra. Då registrerar statistiken: 1 svafvelsyrefabrik med ett tillverkningskvantum af 5000 ton och ett tillverkningsvärde af 200,000 kr. En del af denna syra förarbetas på samma eller annan plats till 500 ton svafvelsyrad ammoniak. Då registrerar statistiken: 1 svafvelsyrad-ammoniakfabrik med ett tillverkningskvantum af 500 ton och ett tillverkningsvärde af 94,000 kr. Det är nu tydligt, att uti detta senare värde ligger också värdet för den svafvelsyra, som åtgått vid tillverkningen af den svafvelsyrade ammoniaken. Då sedan för hvarje grupp samtliga tillverkningsvärden summeras, så ingår följaktligen uti summan dubbelt värde för en del af svafvelsyran. Om vidare en del af den svafvelsyrade ammoniaken förarbetas t.ex. till kaustik ammoniak, så kommer värdet af den här i fråga kommande delen af svafvelsyran att för tredje gången införas uti samma kolumn.

Detta exempel rör förädlingsprodukter, hvilkas värde i endast ringa mån inverkar på gruppens slutsumma. Annorlunda ter sig saken däremot t.ex. uti grupp 1, hvars totalsumma innefattar _både_ råsocker och raffineradt socker, _både_ råsprit och renad sprit, samt uti grupperna 5 och 6, där värdet af papper upptages på samma gång, som värdet af den till papperet förbrukade cellulosan.

Vår exports och imports fördelning på de olika länderna får heller icke tagas så strängt »efter ordalydelsen». Ett par exempel äro nog för att belysa detta. Varor, som vi från Tyskland importera öfver Antwerpen, upptagas i statistiken såsom importerade från Belgien, och varor, hvilka vi exportera till Tyskland öfver Rotterdam, upptagas såsom exporterade till Holland.

Af de här upptagna statistiska tabellerna framgår hurusom kemien tillämpas på de mest skilda områden. Uti icke färre än sex grupper af Sveriges officiella statistik för industri finna vi kemiska tillverkningar. I följd af att uppgifterna från den kemiska industrien äro så skingrade, blir det oftast grupp 9: kemiska preparat, som betraktas såsom omfattande hela vår kemiska industri. En fullt korrekt uppdelning är emellertid ingalunda lätt att åstadkomma. Vanligen har hvart och ett lands statistik sin särskilda gruppindelning.

På grund af dessa omständigheter har uti ofvanstående tabeller siffrorna för de upptagna industrigrenarne icke blifvit sammanförda till en slutsumma.

*Öfversikt af Sveriges produktion.*

Granskar man vårt lands officiella statistik, så finner man snart, att vi icke ha någon egentlig kemisk storindustri af det slag, som t.ex. i Tyskland så benämnes. Nästan de enda fabrikationer, som kunna räknas till denna kategori, äro _svafvelsyra_ och _salpetersyra_, hvaraf i Sverige årligen tillverkas för c:a 2¼ millioner kronor.[24]

[Anmärkning 24: Siffrorna här gälla åren 1904-06.]

Större delen af svafvelsyran förbrukas på resp. tillverkningsplatser för produktion af _superfosfat_, hvaraf 1905 vid 6 fabriker 133,000 ton med ett värde af 7 1/3 millioner kronor tillverkades. Dessa fabriker täcka nu landets behof och börja söka att exportera. Ännu 1904 infördes 11,000 ton superfosfat mot endast 2,000 ton 1906. Utförseln utgjorde 1904 endast 1 ton, men 1906 4,500 ton.

Salpetersyran tillverkas och användes af dynamit- och krutfabrikerna i blandning med koncentrerad svafvelsyra för nitrering af glycerin, cellulosa eller bomull. Som svafvelsyran härvid helst bör vara alldeles vattenfri, d.v.s. hålla 100 % monohydrat, och sådan icke tillverkas i Sverige, så lära dynamitfabrikerna importera en del rykande svafvelsyra och blanda denna till den genom koncentration af kammarsyra erhållna, c:a 95-procentiga svenska svafvelsyran.

Någon _soda_-fabrik finnes icke i Sverige, utan landets behof, c:a 15,000 ton soda och 2,000 ton kaustikt natron, fylles i hufvudsak från Tyskland. Några fabriker, som vanligen benämnas sodafabriker, tillverka endast kristalliserad soda af importerad vattenfri. Den enorma konsumtionen af soda i alla länder har sin förnämsta grund däri, att sodan dels såsom sådan utgör en oumbärlig hushållsartikel, dels att den utgör råmaterialet till den lika oumbärliga tvålen.

Sveriges _tvål_-produktion uppgår i rundt tal till 4,000 ton och produktionen af _såpa_ till 16,000 ton pr år, med ett sammanlagdt värde af 6¼ millioner kronor. Tvålfabrikerna förmå, märkvärdigt nog, icke fullt fylla landets behof, men detta beror möjligen därpå, att tullskyddet icke är fullt effektivt eller därpå, att vissa specialkvaliteter icke tillverkas i Sverige.

Om tvål och såpa har sagts, att konsumtionen däraf kan utgöra mått på ett lands kultur. Utan att dock närmare ingå på Sveriges läge i detta hänseende, må här blott påpekas det faktum, att de kulturstater, som icke tillverka nödvändighetsvaran soda, bli allt färre. Äfven det andra råämnet för tvål och såpa, fettet, importeras. Utländska tvål- och såpfabriker lära sedan några år ofta få offerter å ett fett, som går under diverse benämningar, och hvilket lär tillverkas genom extraktion af latrin. Det torde ännu icke vara närmare kändt i hvad hänseende sådant fett skiljer sig från t.ex. benfett, kadaverfett och dylikt, men det är att hoppas, att de svenska fabrikanterna veta hvad de köpa.

_Ammoniumsulfat_ tillverkas vid de större gasverken, och dessa synas förmå täcka landets nuvarande behof af detta gödslingsämne, som i Sverige, i motsats till hvad i utlandet är fallet, ännu icke vunnit någon större användning. Öfriga ammoniumsalter importeras ännu.

Den starka elektrokemiska flodböljan på 1890-talet medförde för Sverige två fabriker för _klorat_, en för _kaustik kalilut_ och _klorkalk_, samt tre för _kalciumkarbid_, alla baserade på vattenkraft. Kloratfabrikerna täcka landets för tändsticksindustrien icke obetydliga behof och exportera dessutom ungefär lika mycket. Klorkalkfabriken, som icke särskildt återfinnes uti statistiken, har, utan tullskydd som den varit, tydligen icke förmått värja sig mot den utländska konkurrensen, ty af klorkalk importeras alltfort mellan 2 och 3 tusen ton och af kaustikt kali lika mycket, båda hufvudsakligen från Tyskland. Det är såpfabrikerna, som förbruka kalit, och pappersbruken, cellulosafabrikerna, färgerier och blekerier, som använda klorkalken. Kalciumkarbidfabrikerna täcka landets behof och exportera betydliga mängder, men statistiken häröfver är ofullständig.

_Svafvelsyrad lerjord_ tillverkas vid en fabrik af svensk lera och svafvelsyra och vid en annan af importeradt aluminiumhydrat och svafvelsyra. Den användes i hufvudsak vid pappersbruken för papperets limning, hvartill i genomsnitt c:a 4 kg. per 100 kg. papper åtgår, men äfven vid färgning och vid garfning. I utlandet har den ock kommit till användning för rening af afloppsvatten från städer, fabriker etc. Artikeln i fråga åtnjuter ett måttligt tullskydd, men ännu importeras mellan 1 och 2 tusen ton årligen, hvilket möjligen har sin grund däri, att tillräcklig mängd af nöjaktigt järnfri vara för färgerier och för finare papper ännu icke tillverkas inom landet.

Enligt statistiken finnas tre _vattenglas_-fabriker i Sverige och en smula tullskydd ha de ock, men icke desto mindra importeras flera hundra ton vattenglas, hvilket, om statistiken är riktig, förefaller oförklarligt. Vid det nuvarande höga priset på harts har det gamla förslaget att limma papper med vattenglas ånyo kommit på tal, men i vårt land torde man ännu icke ha gjort något praktiskt försök i denna riktning.

Fabrikerna för _krut_- och _sprängämnen_ täcka ungefär landets behof, men någon afsevärd export förekommer icke.

_Stearinljus_-fabrikerna, som ha en årstillverkning på c:a 2,500 ton, täcka ungefär behofvet, men deras _glycerin_-tillverkning är otillräcklig. Någon afsevärd export af ljus förekommer icke. Produkten synes ha försämrats på senare tiden. Månne paraffin tillsättes?

Harts eller kolofonium får väl knappast anses såsom en kemisk artikel, utan såsom en naturprodukt. Däraf importeras årligen c:a 6 tusen ton. Detsamma kommer från Amerika, men för inköp och transport låta vi betjäna oss af tyskame, hvarigenom varan gifvetvis icke blir billigare. Det användes för limningen af papper äfvensom någon del till tvål och såpa. De båda i statistiken upptagna hartsfabrikerna tillverka sannolikt bryggarharts (för hartsning af ölfat). En vid en cellulosafabrik på senare tiden upptagen utvinning af ett flytande harts ur träet torde ännu icke ha blifvit skönjbar i statistiken.

Sveriges gasverk förmå icke fullt täcka behofvet af _stenkolstjära_. Af ur sådan tjära vunnen _stenkolsolja_ eller _kreosotolja_ (som användes för impregnering af slipers) samt karbolsyra importeras öfver 5 tusen ton pr år tullfritt från Danmark och England.

Behofvet af _lim_ täckes i det närmaste af landets egen produktion, men export förekommer icke. _Oljor, talg_ och annat fett importeras i kolossala mängder. _Mineraloljorna_ intaga främsta rummet med en import af c:a 100 tusen ton, i hufvudsak direkt (från Amerika c:a 50 tusen ton och från Ryssland c:a 20 tusen ton), men en icke obetydlig del genom våra kära mellanhänder Danmark och Tyskland. Andra oljor införas till en mängd af inemot 15 tusen ton och talg till c:a 6 tusen ton. Enligt statistiken har importen af den tullskyddade _linoljan_ (inkl. rof- och rapsolja) minskats från 700 ton 1904 till 200 ton 1906 och den inhemska produktionen är i stigande. Importen af råmaterialet, linfrö, har under de nämnda tre åren hållit sig ungefär konstant vid 2 tusen ton, och man kunde häri vilja spåra ett uppspirande af linodlingen i Sverige, men tyvärr är det knappast så, ty importen af lin stiger. Af statistiken framgår äfven, att vi täcka vårt behof af lin i hufvudsak från Ryssland, men af linfrö från Sydamerika.