Part 25

Hvad böckerna för universitetet beträffar, har jag hittills ej velat brådska med dem, emedan jag först ville lära mig känna förhållandena och prisen, för att ej bli uppdragen i handeln. Manuscript-säljare finnas här få, bland dem den förnämsta kanske _Ahmad elkutubi_; men han är en stor skälm och har blifvit van att beluxa och skinna rika Engelsmän. Hvarje måndag och thorsdag är här i den stora bazaren _Khan elkhalili_ en sorts marknad eller auktion; äfven för böcker är här en liten plats, kallad _kutubijeh_, dit alla som ha att sälja några böcker eller gamla papper begifva sig, för att sälja dem åt der befintliga köpare eller bokhandlare. Dit vågade jag mig äfven en måndag och träffade just ut för _Ahmed_, som säkert tog mig för kristen. Jag köpte dock ingenting betydligt, blott grammatiken _Kafijeh_ jemte dess kommentar _Wafijeh_, för ganska billigt pris efter långa prutningar. Af en på gatan anträffad annan shekh köpte jag en bundt manuscripter, äfven för ringa pris. Efter _Kamos_ har jag frågat på alla håll, men den är dyr, kostar 2,000 till 3,000 piaster; i dag har dock en shekh låfvat hemta mig ett handskrifvet exemplar. Ehuru den Turkiska öfversättningen af den ej kostar mer än 260 piaster och jag i alla fall tänker köpa den för vårt universitet, har jag dock ansett att den äkta Arabiska _Kamos_ ej kan och ej får saknas i ett bibliothek som vårt, och, derföre beslutit köpa en handskrift deraf, om jag finner någon god. I dessa dagar tänker jag äfven köpa böcker från tryckeriet till ett belopp af omkring 800 piaster, sedan jag slutligen fått en handskrifven katalog öfver de böcker som här blifvit tryckta. Så snart jag efter någon vecka eller flere lindar shawl om min hufvudbonad, tänker jag bli en flitig besökare af _kutubijeh_ och skall då bjuda till att gräfva upp dess bästa skatter. Dock är Kairo ej egentliga platsen för att köpa manuscripter, emedan här finnas många afnämare och deras värde är temmeligen väl kändt. Man får här sällan något "par occasion", såsom annorstädes i orienten. Den summa af 300 rub. s:r som jag lyftade vid min afresa, belöper sig efter vexlingar och dylikt till ungefär 4,500 piaster Egyptiskt. Sedan jag för denna summa gjort uppköp, öfversänder jag böckerna (dock ej före min afresa från Kairo) genom konsulerna till England. Kataloger och räkningar öfversänder jag åt dig i bref.

Följande för _Bonsdorff_: Om han, såsom jag förmodar, hit öfversändt de pengar jag bad honom om, för uppköpande af djur under min tillämnade resa till öfra Egypten, så skall jag deponera dem i härvarande konsulat, tills jag får höra hans önskan angående desamma. Jag har nu fått veta att här finnas åtskilliga naturalister, af hvilka man kan dels beställa, dels köpa färdigpreparerade skeletter för komparativ anatomi. Är hans önskan att jag upphandlar sådana här, skall jag efter förmåga söka få de bästa som finnas, ehuru här preparerade skeletter torde bli ansenligt dyrare, än om jag upphandlat dem på stället i öfra Egypten. Vill han åter ej det, utan hellre önskar få pengarne tillbaka, så bed honom (i fall ej universitetet vill spendera något mera för uppköp af böcker och manuscripter) taga sitt belopp af den anslagna summan, eller också af mina ännu innestående qvartaler, på det dubbel remisskostnad måtte undvikas. Eller bättre än allt annat, förmå honom sjelf, _Bonsdorff_, eller _Karl Lundahl_, att komma hit i slutet af september och jemte mig göra resan till öfra Egypten, samt kom du sjelf äfven med. Tag permission för hösterminen, begif dig på väg under sommaren, och far antingen genom Ryssland eller med något Finskt fartyg till Cadiz, derifrån till Malta samt derifrån med ångfartyg till Alexandria. Kommen alla tre, tagen ännu en fjerde till, och lagen så att I ären här i början på september; tillbringen denna månad och halfva oktober, d.v.s. _Ramadan_ här, derefter taga vi en liten Nil-bark, tillbringa på vår färd till öfra Egypten halfva oktober, november och större delen af december, samt skiljas sedan, I för att återvända hem, jag för att färdas till Arabien. I slutet af januari kunnen I vara tillbaka i Helsingfors, efter att hafva gjort säkert den intressantaste färd i verlden. Hela färden komme (efter hvad jag räknat ut) att kosta dig, fram och tillbaka, 1,500 rub. b:co ass.; men då skulle du ock hafva sett det underfulla Egypten, lifvet bland de trefliga Araberna, samt framförallt förlängt ditt lif säkert med 10 år och drifvit ur din kropp hvarjehanda krämpor. Kommen I icke eller kommer ingen af eder, torde jag nödgas slå hela denna färd ur hågen och gör i det fallet troligen pilgrimsfärden till _Mekka_ och derifrån med Wahabiter till _Derejeh_; ty till _Jemen_, för att studera Himjaritiska, vill jag ej begifva mig, förr än jag är försäkrad om att kunna använda åtminstone några år på den färden. Jag har länge och med otålighet väntat bref af dig, jemte dina råd huru jag skall göra, för att kunna förlänga min vistelse i orienten, samt huru jag skall få medel dertill. Sedan ditt sista kärkomna bref från början af december, har jag ingen underrättelse haft hemifrån; ehuru jag litar till Herren att I alla befinnen er väl och troligen i ert gamla vanliga lif framlefven glada och lyckliga dagar, såsom äfven jag i mitt nya rörliga, så kan du dock lätt finna huru kärkomna några skrifna rader hemifrån alltid äro för mig. Underlåt således ingalunda att skrifva mig till före din afresa från Helsingfors, antingen till Ristmäki eller hit; och gif mig derhos något råd, huru jag bör göra för att skaffa mig medel, som sätta mig i stånd att, utom de 2 bestämda åren, kunna dröja ännu 3 år till på mina ökenfärder. Tag mitt förslag till en resa hit jemte 2, 3 andra vänner, icke såsom skämt, utan tänk med allvar på att verkställa den; ty jag är säker att du och de andra ej skola komma att ångra sig.

Nu har _Khamasin_ börjat, men med kyla och blåst, så att t.ex. i afton vädret här är såsom en något kylig majafton hos oss. Hittills har jag ej det minsta varit besvärad af Afrikas hetta, ehuru jag utan tvekan utsatt mig för middagssolens badd; jag har befunnit mig oändligen väl i detta klimat och påminner mig ej någonsin eller någorstädes hafva mått bättre. Såsom jag hoppas och ber dig om, går du till min gamla mor och underrättar henne härom, samt att jag för öfrigt är glad och nöjd med min ställning; ehuru ofta tankarne flyga hem till er, isynnerhet under våra högtider, såsom den just nu förflutna påsken, då jag vet att ni under de i lugn utan göromål tillbragta dagarne tanken på mig här vid den gamla Nilen. Af påsken visste jag ej annat, än att i denna _vekaleh_ boende Greker hade mycket nojs för sig och att andra dagen inföll på en liten Arabisk högtid, då alla vandra ut i trädgårdar och på fälten för _shamm ennesim_. Jag hade äfven, i ett litet sällskap af mina Arabiska vänner, vandrat ut på ett närbeläget vackert fält, inandats en verkeligen ljuf, friskande vind och baft ganska trefligt. Allt håller nu på att grönska, hvetet står i stora ax, i trädgårdarne sprida pomerans- och citron-buskarne sin härligaste väldoft.

Af pesten höres här ingenting, ehuru man för omkring en månad sedan berättade att några fall yppat sig i Alexandria. Nu är dess egentliga tid förbi, så att vi numera ej torde behöfva frukta den här på detta år. Detta bref är sammansatt af små lappar, som jag nedskrifvit än då, än då, under många olika förhållanden och sinnesstämningar; du måste derföre ursäkta lappverket och taga det sådant det kommit. Nu torde jag ej komma att skrifva på någon tid, emedan jag med allvare vill börja arbeta.

Dagb. April 14.

Om morgonen kom shekh _Davod_ och såg ganska ömklig ut; sade sig varit och ännu vara sjuk. Derefter kom _Abdolkhalik_ och såg ännu ömkligare ut. Jag hade i förrgår aftons ordinerat åt hans syster för uthållande stark diarrhé litet opium, och så hade han vräkt i henne omkring 4 gr., hvaraf hon hela gårdagen och allt ännu i dag befunnit sig högst illa, samt nu fått ett anfall af asthma. Längre fram på dagen gick jag med honom att se på henne, men tyckte hennes sjukdom ej vara så farlig som de föregåfvo. Hon är förfärligt pjåkig och tråkig. Medan _Abdolkhalik_ satt här började hans öga klia; för att hjelpa det tvinnade han en liten papperslapp, tog med den tjockt örvax från sitt öra och trillade det in i ögat, sägande sig i 10 år med fördel hafva brukat denna konst. När jag sedan kom ner i hans bod, satt han ömklig och surmulen, med ögat svullet och en stor påse under det. När jag frågade hvarifrån det kommit, fick jag svaret: _kidde min allah_. Om aftonen gjorde jag en liten tur till _Muski_, i det allt fortfarande friska, men i mitt tycke särdeles helsosamma vädret, satt en stund hos _Abdolkhalik_, men följde snart shekh _Sha'aravi_ derifrån och förmådde honom samt hans bror att komma upp till mig. De suto här en stund och drucko kaffe; men shekh _Sha'aravi_ ledsnar nästan ut mig samt förefaller tråkig med sin inbillade lärdom och egenkärlek. Han plågar mig mycket med grammatikaliska frågor i tid och otid.

April 15.

Läste och sysslade hemma ända till närmare _'asr_, då jag gick ner och frågade efter Abdolkhaliks syster samt fick det svaret att hon nu var så dålig att ingen hjelp mera behöfdes. Vi gingo dock dit och efter allt som syntes var hon bättre i dag; men hon är förfärligt pjåkig och vill att man ömkar henne. I dag undfägnades hon med trätor och gräl, så väl af sin bror, som sin man, hvilken äfven var tillstädes. Gjorde sedan ett slag omkring _Gemelijeh_ och vid _maghrih_ gick jag till Köhler, der shekh _Hamad_ hade varit. Nu lärer ändteligen bokaffären vara uppgjord och jag i morgon kunna få böckerna mig i handom. Jag kom att sitta der något länge, äfven för att afvänta _Ibrahim Dosoki_, men han kom ej i dag.

April 16.

Gick till Köhler, dit nu slutligen shekh _Hamad_ hade hemtat böcker, dock ännu ej alla; der räknades och dividerades med honom. Han är en präktig man, en _geda'_ rätt. Senare kom dit _Dosoki_ och gaf Timofejef hans lektion, hvarefter vi pratade till temmeligen sent.

April 17.

Fick bittida besök af shekh _Ibrahim_, som en lång stund pratade och frågade mig om orsaken till kärlek samt mera dylikt, och läste sedan i en af de böcker jag i går hemtat hem. Middagstiden kom _Mohammad_, son till kalligrafen _Ibrahim_ effendi, för att gifva mig den första lektionen i kalligrafi. Han är en ung 15-årig gosse, men särdeles väl uppfostrad och välartad. Härefter kom _Abdolkhalik_ och började det gamla krånglet om _dabbosen_, som han genom mig lemnat åt Murad. Han hade sagt sig erhållit den af mig och ej af honom, samt helt och hållet vägrat dess återgifvande, med mera gemena saker. Jag blef förstämd genom detta samtal om Murad, gick ut till _Muski_ och hemtade min _Kamos_. Efter maghrib gick jag till _Ustad Mahmod_, som jag ej sett på lång tid. Han berättade sköna historier om Murad!!

April 18.

_Davod_ kom hit och såg temmeligen flat ut öfver det ovett _Abdolkhalik_ och _Ibrahim_ i förrgår gifvit honom. Han var efter vanligheten sömnig och tråkig. Medan vi suto kom shekh _Ibrahim_ jemte min lille treflige skriflärare och under det vi betraktade allehanda skrifprof, dem han hade i sin portfölj, somnade _Davod_ af. Vi skrefvo omkring en timmas tid, _Mohammad_ gick sin väg, _Davod_ vräkte sig sofvande på divan ända till närmare _'asr_, då han vaknade upp och begärde något att äta. Jag gick ut för att taga pengar af _Bokti_, men träffade honom ej förän efter _maghrib_; under denna väntan fick jag tiden slut med att spatsera omkring i alléerna vid _Birket_, sitta i cafén och ha ganska tråkigt. Senare kom _Mohammad Agha_ in till mig och vi drucko thé.

April 19.

Satt hemma hela dagen ända till _maghrib_, läste, sysslade och hade tråkigt. Ingen kom till mig, _'Ali_ sprang hela dagen på bestyr och kom ej hem för att laga mig mat, så att jag slutligen blef förargad, gick ut att äta och gjorde en tur i _Asbukijeh_, der jag satt i ett café.

April 20

Hade besök af shekh _Davod, Ibrahim, Mohammad Effendi och Mohammad Agha_, med hvilken sistnämnde vi drucko thé tillsammans.

April 21.

Satt åter hemma hela dagen ända till _'esha_ och besöktes först af _Davod_, som just började ge mig sin tråkiga lektion, då shekh _Ibrahim_ efter vanligheten kom och afbröt oss; han satt länge och väl här, läste i _'Unvan elbajan_ och gaf sina förklaringar öfver texten, ej utan tråk för mig. Middagstiden kom min lille _Mohammad_ och gaf mig sin skriftimma. Sedan begåfvo vi oss, _'Ali_ och jag tillika med hans lille son _Mohammad_, ut till moskén _Hossein_, der nu i afton börjades hans _molid_. Vi gingo in i moskén, hörde på shekherne som läste ur _Delail_, och in i sjelfva _kobban_ der _Hossein_ är begrafven. Hans graf eller _kobban_ var omgifven af jerngallerverk, här och der med några förgyllningar. Arbetet förekom mig vackert, så mycket jag kunde och vågade titta omkring mig. Jag läste _fatheh_ framför kobban och kysste den på åtskilliga ställen, såsom jag såg andra göra. Der inne satt en lång rad läsande shekher. Jag var i afton turbanad, gick (som jag tror) temmeligen oobserverad omkring i moskén och hade ingen fruktan alls, ehuru för första gången i Kairo inne i en moské. En ung shekh ville, mot en ersättning af 5 fadda, för mig läsa en sura för _Sejidna Hossein_.

April 22.

_'Ali_ berättade mig att maran (_kabos_) plågat honom om natten, att han läst åtskilliga surer ur Koran, men ej kunnat få den bort dermed, samt att den dock slutligen lemnat honom, men icke gått ut, utan satt sig i knuten vid _zuffeh_. Längre fram på dagen kom shekh _Ibrahim_, satt en lång stund och pratade om ödet. Jag tror aldrig att han verkeligen är moslim. Senare kom _Davod_ och gaf mig min timma, hvarefter han begärde mat, fick litet bröd och honing att äta, vräkte sig sedan (under det jag med _Mohammad_ gick in och skref) på soffan och sof ända till efter _'asr_; derefter vaknade han, började prata med _'Ali_ och förargade mig till ytterlighet.

April 23.

Satt hemma ensam, besökt blott af _Mohammad_ effendi middagstiden. Om aftonen åt Abdolkhalik hos mig och en stund derefter gingo vi, _'Ali_, jag och hans lille son, till _Hossein_, der nu åter _Delail_ m.m. lästes och en stor samling folk satt på golfvet i kretsar, samt pratade eller spatserade omkring. Gossar sprungo omkring och lekte, så att det hela nästan hade tycke af en bal eller något dylikt. _'Ali_ och jag satte oss äfven ner på golfvet en stund, spatserade sedan omkring, voro inne vid kubban, läste _fatheh_ och kysste den &c. Derifrån gingo vi ut, stannade i ett café och hörde en _Muhaddit_; han berättade någon historia, i hvilken en kristen _khavage_ förekom, hvars språk han härmade med god brytning, till stor förlustelse för det temmeligen stora auditorium.

April 24.

Hade besök af shekh _Ibrahim_ om morgonen och efter middagen af lille _Mohammad_. Gick ut med _'Ali_, satt i ett café och hörde på en _muhaddit_, shekh _Ismains_ bror, som berättade väl och vackert.

April 26.

Efter middagen tog _'Ali_ och gick ut i _Ibrahim_ pashas trädgård. Under vägen veko vi in i en stor vacker moské, sultan _Moajins_, som enligt _'Ali_ är den vackraste moské här finnes. En viss _Ibrahim_ effendi, som varit dess _nadsir_, har nemligen reparerat den och gifvit den dess vackra utseende, efter det den varit nästan fullkomligen förstörd. Föga folk var der inne, blott några få, som lågo på golfvet och sofvo. Vi gingo öfverallt omkring och den förekom mig i sanning särdeles vacker och synbarligen ny. Vi vandrade ut genom porten _Zueleh_ och kommo inom förstörda och förfallna qvarter förbi _Sejide Zejneb_ ut i parken. Derifrån begaf jag mig till _Roda_ för att träffa _Peterson_, men råkade honom ej. Jag vandrade omkring på _Roda_ och fröjdade mig storligen öfver dess sköna läge, vackra anläggning och det särdeles vackra väder, vi hade i dag. Nilen, ehuru ej särdeles bred och delad af öar, tyckes dock vara stor och väldig för sina flacka vidsträckta stränders skull. Jag njöt rätt i dag af frisk luft. Kom hem litet trött, kastade mig på soffan, somnade och vaknade vid midnatt, då jag gick ner för att se hvad som förehades på _Molid_. Men det var just ingenting särdeles. En procession (_ishareh_) gjorde man, men den var liten. Denna afton firades till shekh _Bejomis_ ära och var den första på hvilken _eleshair_ börjades.

April 27.

Shekh _'Ali_, som min _Sejid 'Ali_ rekommenderat mig till lärare, kom hit och hade pratat en stund då shekh _Ibrahim_ kom. Han började berätta historier om sina färder i Indien och Kina, hvilka han tyckes vara särdeles mån om att alla skola känna. Han berättade huru han i Kalkutta gjort bekantskap med en Engelsk doktor, samt med honom disputerat om odödligheten och uppståndelsen, hvilken han sade Frankerna alldeles förneka. Härvid yttrade de andra att allt hvad Frankerna hade, bestod blott i deras förstånd. Vidare omtalade han, huru han i den Engelska doktorns tub sett berg och sjöar i månen, men förklarat detta sålunda att månans yta var en spegel, i hvilken jorden reflecterades, samt förmått Engelsmannen att gå öfver till och erkänna hans åsigt. Det förekommer mig som om den enkla visdom, han vill lägga i sitt tal och i sina historier, vore sökt och härmad. Han gick snart bort. Shekh _'Ali_ blef sittande och vi kommo öfverens om att han skulle komma till mig alla dagar vid solens uppgång för att läsa _Alfijeh_, ehuru jag hade all möda att förmå honom till studerande af denna bok. Han sade nemligen att den var för svår. Han behagade mig öfverhufvud mycket, isynnerhet hans språk och talorgan. Efter _maghrib_ gjorde jag en spatsertur i _Asbukijeh_ och hörde vid min återkomst på en _'Antari_ med Abdolkhalik; gick sedan med honom till cafét vid _Hassanein_ och hörde på _muhadditen_, samt derefter på instrumentalister. De voro en flöjt, _kanon, 'od och tabl_. Musiken var ej utan ett visst behag, dock särdeles enformig i längden, i anseende till den bristande harmonin.

April 28.

Hade besök af shekh _Ibrahim_, hvars Islam jag för hvarje dag får större anledning att betvifla. Äfven folket här tyckes litet misstänka honom. Satt hemma till _'asr_, då jag gick ut och gjorde en liten spatsertur på _molid_. Efter maghrib gjorde jag en lång promenad med _'Ali_ omkring _Birket el asbukijeh_; då vi gingo förbi den långa raden af vackra hus, som vetta dit ut och alla ägas af kristna, sade 'Ali: _adi gannat el nosara ghashuma fish lamma imoto i roho gehennem_. Vädret var oändligen vackert, med det klaraste månsken och af nordanvind renad luft. När vi kommo tillbaka hörde vi i ett café på shekh _Isma'in_, som dock tvifvelsutan är den bästa _muhaddit_ här och så uppskattas äfven af folket. Senare gick jag till _Hassanein_ och såg en _ashareh_, som man i afton gjorde för _Mubashir elgamia'_, åt hvilken denna afton var egnad. Under processionen, hvilken var delad liksom i afdelningar eller chörer, sjöngs hela vägen, den ena chören tagande vid der den andra slöt och liksom svarande hvarandra. Orden voro blott: _allahamma salli 'ala sejidna Mohammadin sala ridan_. Allt hade dock ett visst religiöst fanatiskt uttryck, isynnerhet då processionen inträdde i kobban. Ty dervid fick sången ett vildare och mera fanatiskt uttryck. Jag gick dock ej in, utan vände om och gick hem.

April 29.

Gick om morgonen ut med _'Ali_, vek in i _Azhar_ och vandrade omkring bland shekherna, som hvar och en satt i sin krets af lärjungar och höll sin föreläsning. Der var fullt af sådana kretsar, på gården smärre gossar, inne i moskén fullvuxna. Vi veko derpå in och gjorde vår _zijareh_ i ett litet bönehus för shekh _Refa'_, der en stor hop qvinnor voro församlade. _'Ali_ underrättade mig, medan vi voro i ett café der bredvid, att största delen af dessa qvinnor voro besatta af någon _'afrit_, men om de besökte sin shekh på hans dag, voro de fria från sin plågoande de öfriga dagarne af veckan. De hade nemligen hvar och en sin shekh, som de besökte. Vi vandrade omkring shekhens _turba_, läste _fathe_ och kysste den på åtskilliga ställen. Vid utgången blefvo vi besvärade af alla slags folk, vattenbärare m.m., som begärde _bakhshish_. Derefter gingo vi upp i citadellet och vandrade genom divanerna. Folket tycktes ha fritt tillträde öfverallt, äfven till sjelfva pashans divan. Vi kommo hem från vår långa vandring middagstiden, temmeligen trötta och hungriga. _Mohammed_ kom och hemtade nu med sig det färgade papperet, som jag började skrifva på. Äfven hade han med sig lösa blad af en bok, som innehöll allehanda verser, goda mot trolldom, kärlek och allehanda annat ondt. De skulle skrifvas än så, än så, upphängas eller fästas än här, än der, deras kraft var bepröfvad och säker. _Mohammed_ prisade högeligen denna bok och skulle börja skrifva af den. Den hette _Khavas elbordeh_. Mot aftonen gjorde en spatserfärd till _Muski_ och var inne hos Köhler, der äfven _Berczin_ träffades. Jag spelte med honom ett parti schack. Det är ett tråkigt sällskap. Satt derefter i ett café för att höra shekh _Isma'in_ och vandrade ännu om natten omkring på _Molid_ och kom hem kl. omkring 4. _'Ali_ hade ej orkat ut i afton, han var alldeles medtagen af morgonpromenaden.

April 30.

Gjorde en promenad i _Ghorijeh_, satt en stund i cafét i _Hassanein_, som _'Ali_ sade vara särdeles _mebrokeh_ och der aldrig en _shishe_ ges eller finnes, emedan den anses for _vahish_. Sedan gingo vi in i moskén, och hörde några timmar på _zikr_, som gjordes i dag af _Sadati_ och _Bejomi_ dervisher. De stodo hvar i sin krets framför deras shekh, som satt på sin _seggade_ framför dem. Allt efter som någon af _tarikan_ kom in, gjorde han först en _rik'ah_ eller rättare blott en _sugud_, kysste shekhens hand och ställde sig sedan i ringen, samt deltog i de andras sång och rörelser. Äfven i dessa _zikr_ iakttogos solo-partier och körer; de voro ej utan en viss storartad effekt. Medan vi hörde derpå kom en fattig _fikh_, helsade på oss, läste suran _Jazin_ och efter den ännu några små böner, hvarföre han fick 10 fadda, 5 fadda mer än vanligt. Vi gingo hem en stund före middagen och jag blef sittande hemma till _maghrib_, då jag gick ut med _'Ali_, gjorde en tur omkring _Azbukijeh_ och derefter satt med honom en stund i _Hassanein_, hörande på _zikr_; vidare ännu en stund hos shekh _Ismain_ i cafét och kom, efter en liten promenad i _Gemelijeh_, temmeligen sent hem. Onsdagen bör man ej äta mjölk, ty då får man sorg hela veckan; på denna dag bör man äta fisk, som åter ej passar om lördagen. Mjölk på lördagen är deremot _mebruk_.

Maj 1.

Det var het och qvaf luft i dag, så att _'Ali_, som varit ute, kom hem utmattad. Gick ut vid _'asr_ för att pröfva vädret, men fann det ej så alldeles förskräckligt. Jag vandrade ut genom _Bab ennasr_ i några trädgårdar, der nu snart allehanda frukter börja sticka fram. Trädgårdarne i Alexandria behagade mig dock mera än dessa. Luften var om aftonen alldeles förfärligt trång och qväfvande på de trånga gatorna, det förekom mig liksom jag varit instängd och ej väl kunnat andas. Jag skyndade min gång, men det ökade min värma och min svett. Äfven vid _birket_ var ej i afton samma rena luft som vanligt, deröfver låg liksom en dimma af den osunda luften, och ingen vindfläkt förmärktes. Jag satt en temmeligen lång stund i cafét hos _Hanafi_; der träffade jag shekh _Sha'ravi_, gick med honom till _Hassanein_ och hörde på _zikr_ och _delail_, sittande en stund i ett litet sällskap på golfvet. Derefter följdes vi åt förbi _Nahhasin_, stannade en stund att höra på instrumentalisterna der, samt slutligen litet hos shekh _Isma'in_.

Maj 2.