Part 10

_Wuolahetar_, den samma. _Kaut on poika Wuolahinen, Wuolahattarein tekemä_, eller _Rauta poika Wuolattaren -- Rauta poika Wulangoisen, Emä rauwwan Ruojuatar_.

WUOLANGOINEN. Järnets fader, Vulcanus. Därmed förstås i Runor et myrjärn, som tages up ifrån kärr, myror och lösa dälder. vid. _Ruojuatar_.

WUOLAINEN, Den samme, eller en af Cycloperne. _Wuolahatars_ man.

WUOREN-WÄKI. Bergs-Troll. Flere batailloner af dem kunde framvisa sig, arbetande i berg, smälte och förädlade metaller -- Röfvade bort Prinsessor och vackra flickor. Höres ofta i gamla Sagor. v. _Haltia_.

WUOTAR, En smörje-kokerska och pulfver-häxa. _Wuotar woitein tekijä kesät keitti woiteita_ -- -- anropades då man fått contusion af något träd.

YFVER-BOER, kallas Nordens inbyggare;, och än hos oss, de som bo up i landet i Sockne-skatorne -- Sättas mot _Kainulaiset_.

YME. Dräptes af _Bores_ Söner. Se _Pohjolan poika_ och _Jumo_.

YMES Land, vårt Västerbotn, Umeå och Lappland.

YRJÄNÄ -- Nom. propr, viri. St. _Jöran_, vid. _Jyryn-päiwä_. -- Då Boskapen om våren utsläptes ifrån Fähuset, skulle en karl gå så långt i skogen, som koerna pläga gå i bete, och ropa öfverljudt 3 gångor dessa orden: _Sanct Yrjänä! tuo karjas kotiin_. Detta skulle betyda så mycket, at _Sanct Jöran_, som var en _Hus-Gud_, rådande öfver hus-folket och gårds-boskapen, skulle drifva kona hem om aftonen, på det de ej måtte blifva i skogen liggande öfver natten.

ÄINEMÖINEN. Samma som _Wäinämöinen_.

ÄMMÄN KOSKI. Samma som _Qwenaström_ i Cajana. Förmenes hafva sin uprinnelse af en _källa_, kallad _Kulda-kaiwo_, gullbrun, eller guld-källa; ligger under _Maanselkä_ eller Landt-ryggen, å hvilkens ena sida vatnet löper mot öster Norr ut i Hvita hafvet; men å den andra sidan mot väster in Sinum bothnicum. Här var Cajana Borg eller Slott bygdt, som sprängdes af Ryssarne 1715.

NB. De öfrige ord, som begynnas på Ä och Ö, sökas under A och O.

ÔSTERBOTN, Se _Qwenland, Ruskon-kivi, Kainulaiset, Kainunmaa_.

Konung Erik IX gjorde Korsbolm til et Herra-säte, lät befästa det och nämnas af det heliga korset. Den ypperste af Riksens Råd i Sverige, _Erik Puke_, blef A:o Christi 1400 den förste Höfvitsman på _Korsbolm_. Han lefde i Engelbrechts och Konung Carl VIII:s Knutssons tid. 10 Socknar i _Österbotn_ behålla deras Finska Språk, hvarutinnan de fulleligen differera sin emellan i anseende til pronunciation, och eljed de, som bo närmare åt Ryska gränsen och Savolax, några particulariteter hafva; men Språket är dock enahanda.

Sedan landet kom under Sveriges lydno, är det straxt besatt med Föreståndare eller Ståthållare, Domare, Fougdar med flere _Esivallan personat_.

Ifrån är 1400 hafva följande _Landshofdingar_ varit här i _Österbotn_ til år 1734.

A:o 1400 Erik _Puuke_ -- på Korsholm. 1540 Mats _Mårtensson_ -- på Korsholm. 1564 Hans _Swänske_ -- på Korsholm. 1570 Petrus _Bagge_ -- på Uhleåborg. 1597 Hans _Mönich_ -- på Uhleåborg, då Flemmings klubbekrig stod i Ilmola. 1600 Isaak _Behm_ -- på Uhleåborg. 1611 Erik _Haare_ -- tilförordnad Befallningsman öfver Uleå och Cajanaborgs Fästning Samt dess Län. 1622 Christopher _Werensstedt_ -- på Uleåborg. 1626 Johan Månsson _Ulfsparre_ -- på Uleåborg. 1630 Ernest _Creutz_ -- på Uleåborg. 1635 Melchior _Werenstedt_ -- på Uleåborg och Landshöfdinge öfver Öster-Norrlanden. 1646 Hans _Kylle_ -- pä Uhleåborg. 1650 Erik Åkeson _Soop_ -- på Uhleåborg. 1656 Thure _Ribbing_ -- på Uhleåborg, Landshöfdinge öfver Öster-Norrlanden. 1660 Johan _Graan_ -- på Uhleåborg, Landshöfdinge öfver Öster- och Wästerbotn. 1676 Diedrich _Wrangel_ -- på Uhleåborg. 1687 Guftav _Grasse_ -- på Korsholm. 1694 Johan Ehrensköld -- på Korsholm. 1707 Lorentz _Clerck_ -- General-Major, Landsh. och Friherre. 1720 Reinhold Wilh. von _Essen_, blef Landshöfdinge öfver Österbotn med Cajanaborgs Slått och Län år 1720. Dödde d. 3 Maji 1732 uti Uleå, därest han ock blef begrafven. Var General Major. 1733 Broderus _Rålamb_, Landsh. och Friherre. Kom til Österbotn 1733. Afsomnade 1734. Var en ganska litterat Herre.

Sednare tiders Höga Herrar, detta Lands Styresmän, äro i så färskt minne, (såsom Herrar, Grefv. och Riddare, v. Creutz -- G. A. Piper, Groth, L. Göös, Jägerhorn, (Carl Magnus) som dog d. 29 Apr. 1782. Landshöfdinge i Uhleåborg, den förste efter Österbotns delning i 2:ne Län), at man i en urgammal antiquitets samling, ej velat inblanda så höga namn.

Hvad för öfrigt rörer Österbotn och dess öden, hörer egenteligen til Historien och Geographien; men denna sidsta Artikel om Österbotn, har man endast velat hit foga som appendix, tagen ifrån gamla papper.

Fotnoterna:

[1] Profess. Henr. G. Porthans _Disp. de poësi Fennica_ P. V:ta p. 94. -- Adde, quod in plurimis (sc. _Runis Magicis_) _Mythica_ illa rerum incunabula, quae narrant, studio plerumque indicantur obscurius; ac _Mythologia_ praeterea _prisae Fennicae_ ratio hodie fere ignoratur, unde munia & attributa _Idolorum Veterum_, quorum saepe mentio injicitur, aegerrime explicantur; ut allusiones taceam ad _instituta & mores Majorum_ jam antiquatos.

[2] Se Prof. Meiners hist. Doctr. de vero Deo, p. 162. sq. Jämför Gottfried Less Geschichte von Religion, tr. 1784 i Göttingen i 8:o. I. Theil pag. 90.

[3] Af Botins Sv. hist. p. 10

[4] Se Prof. Gadds Företal til Kyrkoh. och Probst. D Nils Idmans afhandl. om Finska och Graekiska Språkens gemenskap.

[5] "Den äldsta Verlds-Historien består af idel Original urkunder eller Historiska Sånger, såsom de enda minnesmedel hos alla gamla folkslag, och med hvilka de första menniskjorna sökte, at hos sig bibehålla och til efterverlden öfverlämna de märkvärdigaste -- --" Jerusalem loc. cit. pag. 185.

"Gamla Kämpe-Visor hafva länge uti Norden förlustat hopetals samlade åhörare, och samma bruk är ännu hos de vilda Americaner gångbart." En gammal Mans Bref til en ung Prisns 2. Del. sid. 304. ed. 1785.

[6] D. N. Idmans Afhandl. l.c, paz. 9. not. c.

[7] De convenientia Lingva Hungarica cum Lapponica, Praeside _Ihre_, Upsaliae 1772. cfr. De origine lingvarum P. 11. Praes. _Ihre_, Upsaliae 1761.

[8] Nic. Hahns Disp. de Sacris Antiqv. Hyperboreorum. Aboae 1703.

[9] _Soaanut_, Savonica pronunciatio, pro _saanut_, har fått.

[10] Locat. caf. a auttamattuen -essa -- är altid, utan at hjelpa contractum pro auttamattomuessa -- a auttamattomuus -uuden hjelplöshet, ogunst.

[11] Doct. och Probst. Nils Idmans afhandl. om Finska och Graekiska Språkens gemenskap pag. 40-41.

End of Project Gutenberg's Mythologia Fennica, by Christfrid Ganander