Part 4

Förskona honom! Han har förrådt sin herre liksom jag. Hans dom är derföre min dom också.

ACHIOR.

Hvem är du då?

BAGOA.

Ahalibamas far!

ACHIOR OCH OSIAS.

Ahalibamas far!

BAGOA.

Ja, Ragaus furste! Då konung Arphaxad vid Ragau blef slagen Och Holofernes segrat, stal den grymme Min unga maka och lät döda henne. Mitt barn försvann, jag trodde henne död.

ACHIOR.

Ahalibama blef mig anförtrodd Utaf en krigare ifrån Hydaspes, Som räddat henne under stridens larm Och dog hos mig af sina svåra sår. Sjelf var jag barnlös, och med glädje tog jag Emot den vackra gåfvan.

BAGOA.

Adle man, Mitt barn du älskat. Måtte gudarne Derför belöna dig. Jag kan det ej.

ACHIOR.

Jag tror ej mer på dem, — — blott på den Ende!

AHALIBAMA.

Bed honom då, min dyre fosterfar, Förlåta synderskan Ahalibama.

JUDITH (afsides).

Och äfven mig!

BAGOA.

För mig till edert tempel! Min boja fallen är, och jag är fri. Och denna frihet gaf mig eder Gud.

ACHIOR.

Farväl, Ahalibama, du min glädje! Jag skiljs från dig, dock nu ej mer för evigt.

Åttonde scen.

Flere Krigare, Qvinnor, de förre.

EN BÅGSKYTT.

I vild förtviflan fienden har flyktat Och lemnat oss till byte lägrets skatter, Med deras afgud utaf guld och perlor.

OSIAS.

Förföljas skola de till landets gränser! Och nu till Herrans tempel. Prisad vare Vår Herre Zebaoth i evighet!

Alla gå in i templet utom Judith, Ahalibama, Achior och Bagoa. De tre senare stanna vid templets dörr.

JUDITH (ensam).

Hör, hur de jubla! Segerropen dåna! Nu stormar Juda ut, som hafvets våg Ur bräckta dammar. Blott en enda sörjer; Ett brustet hjerta, en förvissnad hand. Ja, segra Israel! Blott jag skall falla: Jag älskat Holofernes, och jag dödat Den, som jag älskat...

Slut på sista akten.