https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/ Nu hade han legat tre terminer på graden och inte gjort ett Guds skapande grand, utan alltid måst skriva till fadern vid terminens slut och bekänna sina skulder. Då beslöt fadern att rädda sonen genom att inackordera honom hos en gammal prostinna; det var visserligen dyrt, men... sv https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/11/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/11/ Det ser verkligen ut som vår Herre skulle roat sig med att skämta med åtskilliga människor, och detta på ett ganska underligt sätt. Han ger dem en brinnande lust att frambringa... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/6/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/6/ Under dessa vandringar gjorde han en ny och som han tyckte ganska intressant bekantskap med sin egen personlighet. Så länge hade han umgåtts med andras tankar och meningar att h... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/4/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/4/ Fadern ägde en gård i Uppland; han hade varit bonde men var nu possessionat. Han åtnjöt ganska stort förtroende i orten, hade erhållit kommunala uppdrag och stänkröster vid riks... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/10/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/10/ Då ringde skeppsklockan, och konstapeln kom aktningsfullt och frågade om jag ville spisa middag med kaptenen. Jag beslöt att säga: tack, nej! men gick. Vi åto något salt och sed... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/8/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/8/ Äntligen nalkas vi målet: Sandhamn. Vi se redan folk på bryggan. Är det där Sehlstedt? -- Den där långa? -- Nej, det är tullinspektören! Än den där korta! -- Det är bogserkapten... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/2/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/2/ Han äter middag hemma ur mathämtaren och alltid i sällskap med någon likasinnad. Han har alltid 25 halvbuteljer öl vid dörren, och blir samtalet livligt, så kan han glömma sig k... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/9/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/9/ Härpå bröt kaptenen på skonaren ut i en skur av förbannelser över lotsen och lovade att ta ut ersättning till sista skillingen, om så lotsen skulle gå ifrån gård och grund. Dett... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/5/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/5/ Han var älskvärd i dessa upptåg, men han hade även sina stunder, då han var fruktansvärd. Det var då han blev utsläppt kl. 11 från ett schweizeri och icke kunde komma in någonst... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/3/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/3/ Därpå uppträdde kursor och höll ett gammalt välkänt tal, innehållande ordningsreglerna, alltför detaljerade att här kunna återges. Han var den som skulle uppehålla disciplinen,... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/1/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/1/ Nu hade han legat tre terminer på graden och inte gjort ett Guds skapande grand, utan alltid måst skriva till fadern vid terminens slut och bekänna sina skulder. Då beslöt fader... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/7/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/7/ _Seder och bruk_: oklanderliga, likasom i en mindre sjöstad. De unga männen spotta på golvet när de äro borta och hava den oseden att tugga tobak när de inte röka; för övrigt ut... https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/12/ https://www.cyberlibrary.org/sv/books/i-varbrytningen-34236/chapters/12/ Ån hade ett hiskligt utseende. Trälarna hade genom att beständigt kliva över honom nött ut hans benkläder, så att knäna voro bara. Armbågarna stucko ut genom ärmarna. Röken hade...