# Götiska rummen: Släktöden från sekelslutet

## Part 21

Book page: https://www.cyberlibrary.org/sv/books/gotiska-rummen-slaktoden-fran-sekelslutet-48060/index.md

Sid. 212, rad 13: Ser du! Hskr.: Ser du nu! »Nu» strax ovan rad 11.

Sid. 219, rad 9: så att man måste. »Så» tillagt i korr.

Sid. 222, rad. 26--27: Där fick han underrättelsen. Hskr.: Där mottog han etc. »Tog» i rad 26.

Sid. 224, rad. 5--6: Att hälsa sin monark, ja väl, men hälsa på stolar och bord! Det senare »hälsa» saknas i hskr.

Sid. 225, rad. 15--16: där också. Hskr.: där med. »Med» å rad 14.

-- rad 20: kassaförvaltarne. Hskr.: kassaförskingrarne.

Sid. 227, rad 3: blir det. Hskr.: så blir det. »Så» i föregående rad.

Sid. 241, rad. 11--12: Hon och greven hade gått isär den gången, beslutna att skiljas. Hskr.: -- -- hade skiljts den gången, beslutna att skiljas.

Sid. 243, rad 7: vi vilja båda men kunna icke. Hskr.: vi vill. Antagligt att korrekturändring gjorts då följande verb »kunna» står i pluralform.

Sid. 245, rad. 16--17: De nu levande andas sin samtid. Hskr.: De levande levande nu andas sin samtid. -- »De levande» står här i motsättning till de andligt döda. Utslagning på raden i uppl. 1, visar korrekturändring.

-- rad. 23--24: lägga i stoftkista på silverfötter. Hskr.: lägga i stoft på silverfötter. Hoppackning av raden i uppl. 1 visar korrekturändring.

Sid. 247, rad 15: Alldeles som Voltaires kortspelare, vilka gråta etc. Hskr.: -- -- _som_ gråta.

Sid. 248, rad. 10--11: Det [blindtarmsinflammation] är väl en sjukdom i ett djuriskt organ, som blivit överflödigt. Hskr.: -- -- i ett djuriskt organ säger ni, som blivit överflödigt. Först skrivet i hskr.: Det är väl ett djuriskt organ säger ni etc.; därpå inskrivet »en sjukdom i»; utslagning av omgivande rader i uppl. 1 visar korrekturändring.

Sid. 258, rad. 31--32: Jag tror vi dö i samma stund bandet klippes. Hskr.: -- -- i samma stund _som_ bandet klippes.

Sid. 259, rad 15: men kunde icke höra, att man slaktade ett får. Hskr.: -- -- icke veta om att man etc. Ändring för att undvika tautofoni; rad 13: du vet, och rad 11: som du vet.

Sid. 261, rad. 7--8: och då kan jag gå upp och ner etc. I hskr. först skrivet: då kan jag; sedan »då» överrankat och »och» inskrivet; »då» antagligen åter insatt i korrektur, läsfel dock även möjligt.

Sid. 263, rad 12: så att många. Hskr.: »så» saknas i hskr.

Sid. 267, rad. 24--25: Fastän jag tycker ofta du är från mörkret. Hskr.: -- -- _att_ du är etc. Strindberg undviker hälst att.

Sid. 276, rad. 9--10: riksdan är befolkad av kulörta ... Hskr.: av färgade ...

Sid. 286, rad 14: på samma gång. Hskr.: på en gång.

Sid. 291, rad 23: vilken. Hskr.: som; ändring för att undvika tautofoni: »som» i föregående rad.

Sid. 293, rad 1: sin stora pelerinkappa och sitt yrande hår. »Sitt» saknas i hskr. Raden i uppl. 1 hopträngd.

Sid. 298, rad. 27--28: Som förskola till Amerika ha de nog spelat sin roll. Hskr.: -- -- sin _stora_ roll. Utslagning av raden i uppl. 1 visar korrekturändring.

Sid. 303, rad 8: Tänk att låta en tjänare stå och skämmas. Hskr.: -- -- stå och frysa och skämmas. »Frysa» i rad 6.

Sid. 304, rad 4: De voro utanför etc. Hskr.: De _stodo_. »Står» i rad 2.

-- rad 18: och du står etc. Hskr.: och står du etc.

Sid. 305, rad 28: antikvariern. Hskr.: antikvarikern. Men sid. 306, rad 1 har även hskr.: antikvariern.

Anmärkning om en språkform.

Sid. 54, rad 10: moderns. Så skriver Strindberg undantagsvis på detta ställe; eljes regelbundet i andra handskrifter: modren. Sid. 57, rad 12: modren, även i denna hskr.

John Landquist.

Transcriber's note:

Originalets stavning och interpunktion har bibehållits.

Innehållsförteckningen har flyttats från slutet till början av boken.

